Precis som Skuggor över Eden är Matilda en serie i två böcker. Det är Richters som gett ut även dessa böcker.

Vad jag vet än så länge utspelar sig början av boken i New York  år 1900. Det har blivit lite böcker nu kring den tiden eftersom Skuggor över Eden också utspelade sig på ett ungefär då (slutet av 1800-talet).

Så vi får väl se om denna serie är lika lättläst som den andra. :) 

Igår läste jag ut Skuggor över Eden del 1 och idag har jag läst ut del 2. 

Lagom nivå av koncentrationsförmåga. En story som man kan räkna ut hur den slutar, men ändå så blir man lite fast och måste läsa lite till. Stor text och inte så många sidor gör att man plöjer igenom böckerna snabbt bara man har lite tid. Själv satt jag och läste del två idag ute i solskenet på flygfältet medan K flög och hade sig. 

Det är Richters som gett ut böckerna genom någon av sina bokklubbar, så jag kan tänka mig att de kan vara lite svåra att få tag på.

Helt ok sommarläsning tycker jag. 

Då började jag med en ny bok imorse.

Skuggor över Eden heter den och är skriven av Michelle Paver.

Det är lite märkligt men jag hittar inte något på nätet om den och mamma har tagit bort omslaget på den så jag läser utan att veta vad den handlar om.

Det är är två delar och jag har naturligtvis börjat med del ett.

Jag har läst ca 90 sidor redan och den handlar om lilla Madeleine som är 10 år. Den utspelar sig i England (tror jag) 1884 och framåt. Hennes pappa har blivit tvungen att bege sig ut i krig medan hon och hennes höggravida mamma är kvar hemma. Det är mitt i vintern. Då de inte kan få tag på doktorn tvingas Madeleine att hjälpa sin mamma och föda fram hennes lillasyster. På natten dör mamman och Madeleine får klara sig själv och lillasyster med hjälp av en bok, "Hustruns handbok" av doktor Archibald Philpott.

En vecka senare kommer två vuxna och knackar på dörren. De kallas sig kusiner. De förfäras över att mamman ligger kvar död i sovrummet och försöker splittra barnen åt, men Madeleine är smart, ljuger och säger att det var mammas sista önskan att barnen skulle växa upp tillsammans.

Som parallellberättelse får man följa pappan i kriget samt en annan man. Pappan är egentligen gift, och Madeleines mamma är egentligen hans älskarinna. Detta innebär att barnen är utomäktenskapliga vilket inte alls är bra på den tiden.

Det är så långt jag hunnit än så länge.

Än så länge är den helt ok. Lättläst och lagom stor text. Inte vidare tjock så denna "serie" lär jag nog läsa ut snabbt. :)

Då jag såg att K inte börjat läsa på boken jag räckte honom för ett tag sen, tog jag den själv nu och har börjat läsa.

Den heter Om katter och är skriven av Doris Lessing, 2007 års Nobelpristagare i litteratur.

Jag har läst drygt 100 sidor och den är bra. Den är mysig och man känner igen sina egna katter lite då och då. Men även om man inte själv har katter kan man tycka att boken är bra. Mamma, som själv inte har katter, uppskattade den.

Det är en ganska tunn bok så den har jag nog läst ut i helgen.

Sen får jag ner till bokhyllan där mammas böcker står och väntar och se vad jag ska läsa. :) 

I veckan (torsdags eller onsdags) läste jag ut Underströmmar. *pustar ut*

För mig var det en seg bok. För många människor på kort tid som blandades in för mig som gärna vill ha koll på karaktärerna. Dessutom tyckte jag att den var jätteseg, som kola ungefär.

Men jag tog mig igenom den. Jag gav inte upp. Men jag har nu märkt att den författaren inte är någon av mina favoriter, så jag håller mig nog undan henne i fortsättningen. Många tycker att hon är bra, men hon är såom sagt inget för mig.

Men trots detta kan den få en svag 3:a av 5 möjliga.

Boken jag ska börja läsa nu heter Underströmmar. Den är skriven av Joanne Harris.

Jag har läst en av hennes tidigare böcker, En doft av apelsin. Den var bra, så jag har goda förhoppningar om denna. :)

Men jag hinner lite läsa nu, även om jag är sugen. Vi ska fixa lite innan vi får trevligt helgbesök. 

Nu på morgonen läste jag ut Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross.

Wow vilken bok! Har du inte läst det innan, ta och gör det!

Spännande, emellanåt fruktansvärd och svår att lägga ifrån sig. Jag är oerhört glad att jag inte levde på den tiden. Mäns behandling av kvinnor. Och min syn på religion förstärktes bara. Det är en dålig ursäkt för att få handla på olika sätt och använda som anledning när saker händer.

Oavsett om berättelsen stämmer eller inte, är det en makalös historia om en kvinna som klarade det omöjliga om och om igen.

Ett bra språk och verkligen gripande. 

Nu på morgonen började jag läsa Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross.

Den är i pocket så den är liten och behändig, vilket jag verkligen gillar.

Hittills har jag läst om när man får vara med om Johannas födelse. Den är inte helt enkel. Fadern är pastor och otroligt djupt religiös. Han äger en bibel, vilket är oerhört sällsynt i början på 800-talet efter Kristus (naturligtvis).

Modern har pastorn tagit med sig hem efter en sachsisk kvinna efter en massaker i England där hon förlorade sina föräldrar.

Hon har sin tro på asagudar och han följer bibeln. Pastorn tvingar modern, Gudrun, att följa bibeln.

Så långt som jag kommit nu är lilla Johanna fyra år och väldigt frågvis. Hon har två storebröder, Matteus tio år och Johannes sju år. Matteus ska bli pastor precis som sin far.

Jag känner att boken verkligen har potential att bli riktigt bra. Jag hoppas det blir så också. :)