Jag ringde en av mina bästa vänner idag som hade ringt oss innan i veckan. Men jag har inte hunnit ringa och det hade inte gjort något. Stackarn hade och låg fortfarande i vinterkräksjukan. Vi pratade renovering och hantverkare.

Sen kom överraskningen. Hon är med barn. Vecka 17 är hon i och i augusti ska de bli föräldrar. Jag är så glad för hennes skull att de ska ha barn, men faaan vad ont det gör. Bättre föräldrar än de kan jag knappt tänka mig med några få undantag. Och hur ont det än gör ska jag försöka så gott jag kan att inte skärma av mig nu när jag vet att hon är gravid. För det har jag gjort innan med andra. 

Så ont gör det. Ingen vidare rolig fredag. Men nu är det så. Det är ju ingen överraskning för mig att nästan alla runt om oss blir gravida och att jag mer och mer inser att vi aldrig kommer att få något barn, varken biologiskt eller adopterat. 

Jag har tagit bort spik, mätt, sågat, slipat, torkat av och målat en taklist som ska sitta mellan fönsterna så att elektrikern kan fixa det sista i helgen. Jag fick stå i förrådet. Kallt var det och inte mycket plats.

Maken, Martin och Erik håller på att sätta ihop bänkskivorna. Fyra bitar har de alldeles strax satt ihop. Sen återstår det två ställen som ska sättas ihop till på den jättelånga biten. Men det gör de inte idag tror jag. När de är klara med denna ska det nog plockas undan och sättas en skiva för dörrhålet så att inga katter kan komma och trampa på silikonet som ska stelna i skarvarna mellan skivorna.

När de är klara ska vi åka och handla pizza/kebab/sallad och åka hem till Martin och hans sambo Åsa för att äta och umgås.

En massa foton har tagits så jag hoppas att maken lägger upp dem imorgon. 

Just nu längtar jag tillbaka till fredagarna som var förr, d v s åka hem, ta ett varmt bad där jag avnjöt ett glas vin och en god bok för att sen fixa sig iordning och känna sig redo för helgen.

Är supersugen på att egentligen göra ovanstående, men det är bara att glömma. Samma kompis som tidigare i veckan kommer över till oss och leker tillsammans med maken med bänkskivorna idag.

Så istället är jag sugen på att sluta tidigt, åka hem och ta en härlig promenad med musik i öronen och solen i ansiktet. Men det lär inte hända heller. Istället blir det att jobba ett tag till för att sen åka hem, mäta hur långa tak- och golvlisterna ska vara för att sen ställa mig och slipa samt tvätta av dem i garaget för att slutligen måla dem så att de blir vita igen och matchar resten av köket.  Jag kan iallafall ha musik i öronen när jag står och gör det. Så känns det inte så ensamt att stå där ute och arbeta. Dessutom kan jag sjunga hur högt jag vill utan att göra någon illa i öronen. ;)

Idag var jag på jobbet tidigt och tar mig an krångliga ärenden. Lätta är de inte, och de blir inte lättare när jag känner mig osäker. Och eftersom det är fredag är vi färre på jobbet och jag får fråga en stackars arb.kamrat för jämnan känns det som.

Men det måste gå. Jag får göra mitt bästa som enl min standard inte är tillräcklig. Men jag ska försöka sänka kraven på mig själv och bara göra så gott som det går. Det är inte mer med det.

Idag ska jag och maken ut och äta. Vi har inget hemma att äta till lunch. Vi glömde t o m att lägga fram bröd så att vi iallafall kunde äta mackor till lunch.  Men det ska bli trevligt. Och jag ska ta mig hem själv idag med gamla bilen. Så det är skönt. Jag kan sluta när jag vill, nästan. ;)

Jag somnade som en liten gris i soffan efter maten.

Och maken har uppdaterat kökssidan. Bra jobbat älskling. 

Två naglar har gått åt skogen idag. De gillar inte allt jag gör just nu.

Jobbade till 17. Sen kom maken och hämtade mig. Sen åkte vi runt halva stan för att lämna tillbaka saker. Ca 4500:- blev det, som passar bra till snickaren för bänkskivorna. De är hemma nu och passar förhoppningsvis.

Det blev inget skällande på IKEA. När jag frågade vart jag skulle vända mig med klagomål fick jag svaret att vända mig till kundtjänst. Så det får jag väl göra då. Men tro inte att det var supersmidigt att lämna tillbaka sakerna på IKEA. Men det löste sig till slut.

Nu är vi äntigen hemma igen och ska äta lite. Efterdet hoppas jag att jag orkar gå ut och fixa till en taklist så att elektrikern kan komma hit och bli klar. 

Idag efter jobbet ska vi åka runt till så många affärer som möjligt för att lämna tillbaka saker som vi inte behövt/blivit över. Detta för att bli av med sakerna och få pengar tillbaka. Roligt är det inte att åka runt, men måste göras. Och vissa av dem ska få veta vad jag anser om deras varor. Jag blir inte att leka med.

Vi kom i säng jättesent igårkväll, och jag hade svårt att somna. För många tankar som snurrade runt i huvudet.

När klockan sen ringde 5.53, höll jag på att smälla av. Inte redan. Snoozade till 6.40 Tänkte jag skulle komma iväg snabbt, för att upptäcka att jag inte kom ut med bilen då maken ställt nya bilen i vägen på uppfarten. Dessutom behövde han hjälp. Så jag kom iväg mycket mycket senare än jag tänkt. Försöker att inte känna mig stressad. Nu är jag på jobbet iallafall. Och maken vet inte när han kommer till jobbet eftersom att han ev stannar hos snickaren och väntar på att skivorna ska bli klara så att han kan åka hem, lämna av dem hemma och sen åka tillbaka till stan för att lämna tillbaka släp för att SEN åka och jobba. *suckar*

Men solen skiner och detta måste bli en bra dag. Annars orkar jag inte.