Precis som alla andra fredagar tittade vi på Let's Dance i fredags. Där visade några av de dansare som blivit utslagna upp en korreografi till låten "This time" av DJ Antoine (Klaas remix).

Synd bara att TV4 inte lagt ut hela utan klippt bort slutet.

Så den låten har jag nu nerladdad (lagligt via iTunes)

Njut och titta.

Idag är det våffeldagen.

Ja, jag vet att det egentligen är Maria Bebådelsedag, att det var hon som berättade för jungfru Maria att hon var gravid och att dagen sen kallas vårfrudagen.

Men för mig är det våffeldagen eftersom jag inte är religiös och bryr mig inte.

Så ikväll ska vi göra våfflor istället för mackor till "kvällsmat".

Det ska bli gott. Vi har hittat ett recept och gör numer vår egen våffelsmet. Och grädde, glass och sylt har vi hemma.

Mums så gott det ska bli.

Får jag sluta på jobbet nu för idag?

Nu har jag redan varnat i överskriften.

Det blir gnäll i det här inlägget.

Jag är trött, frusen, stel, trött, hängig, täppt i däsan, rastlös, pysselsugen.

Men helst vill jag åka hem, krypa ner under täcket och bli omhållen länge och väl av Kalle. Få känna trygghet, värme och kärlek. Somna där och känna att just då kan inget dumt hända.

Jag hatar att jag känner mig så ynklig efter ett anfall. Och det sitter i så länge också, precis som tröttheten. Jag vill inte vara vuxen då. :(

Inatt vaknade jag ur en konstig dröm av att hjärtat dunkade jättehårt och oerhört fort så jag blev rejält skrämd. Det kändes väldigt obehagligt och det tog ett bra tag innan jag fått ner pulsen. Rejält uppskrämd blev jag. Lyckades ta mig ut på toaletten där jag sen började må oerhört illa. Och som om det inte räckte började hela golvet röra sig och jag var oerhört nära att svimma.

Satt där och svettades som om jag suttit i en bastu. Både Duracell och Mysan kom och kollade till mig. Själv satt jag där paralyserad och mådde så otroligt dåligt. Kunde inte sträcka mig efter papperskorgen fall i fall jag skulle kräkas. Kunde inte blöta en handduk så att jag kunde svalka mig. Kunde inte heller få av mig min t-shirt. Jag bara satt där och försökte lugna mitt ångestanfall.

Efter en jättelång stund (som jag inte vet hur länge) kom jag in i sovrummet igen. Lyckades öppna fönstret lite för att få luft. Det kändes som om jag höll på att kvävas. Satt på sängkanten och frös. Långt om länge klarade jag av att prata och väcka Kalle för att be honom om coca cola. Dock hade vi inte det så jag fick Sprite. Kolsyrat funkar. Fick i mig tre små klunkar. Lade mig ner. Det funkade hyfsat. Låg och andades lugnt. Kalle kröp över och klappade mig lite. Då fick jag panik igen då jag började må illa. Andningen blev ytlig igen och tack o lov kunde han fråga om jag mådde illa och om han skulle sluta. Jag lyckades nicka och få ut ett ynkligt mmmm. Jag tyckte så synd om honom eftersom jag visste att han bara ville lugna mig.

Efter en halv evighet lyckades jag till sist somna. Vi steg inte upp förrän vid 8.45 Jag var supertrött och låg och grät. Jag var först inne på att stanna hemma, men tänkte att jag gör ett försök idag ändå. Kalle fick köra in idag. Jag kände att jag inte hade den närvaron som krävs. Vi parkerade i "hans" parkeringshus och jag gick därifrån till jobbet. Fick inte med mig min nässpray så jag ska handla en sen. Såg på väg till jobbet att det ligger ett apotek på vägen. Bra. Fick även låna Kalles lite för stora mössa eftersom jag kände mig frusen.

Och här är jag, på jobbet. Det är lugnt här idag tack o lov. Systemet som vi är beroende av ligger nere idag så det är inte så mycket jag kan göra. Har hört mig för om det finns något jag kan göra, men tyvärr inte.

Är alldeles blek, trött, lite rödgråten idag, så flera har frågat lite försiktigt vad det är med mig. Och då är det bara att förklara mitt ångestanfall. Inte lönt att skämmas över det. Jag försökte mitt bästa och kom ändå till jobbet, om än sent.

Det känns lite bättre nu. Gustav har fått mig att skratta och det känns bra. Tack. :)

Vart tog helgen vägen?

Det gick alldeles för fort känner jag. Framför allt känner jag det eftersom jag mår ganska kasst emellanåt. Idag har jag gått på Ibumetin. Det är tur att den hjälper lite.

Idag sov vi lääääänge båda två. Jag vaknade först i morse av att inte kunna andas. När jag höll på att somna märkte jag att Kalle drömde en mardröm, så jag fick väcka honom och hålla om honom tills han somnade igen. Stackarn. Vet ju hur det känns att själv drömma mardrömmar. Inget kul precis.

Vi steg inte upp förrän vid 11. Rätt skönt faktiskt.

Vi har tagit det ganska lugnt. Spelat lite GH. Jag har tagit mig igenom karriärsdelen på medel (för de som nu vet vad jag pratar om). Jag är superstolt. Det har verkligen gått bra. Tur att man är så lättlärd. ;)

Vi har även hämtat ved, kollat det jag målade igår (fortf klibbigt), lastat in all kartong i Oliver så det ska vi slänga imorgon, fått in SAABen i garaget igen, strukit tygtabletter, fått undan lite dukar, fått upp alla taklister, ätit lite, gett mat till fåglarna, m m.

Det har snöat ganska mycket idag. Större delen av dagen har det snöat. Det har legat kring noll, och det är vitt ute. En granne till oss sa att det tydligen ska komma mer i veckan. Suck. Jag vill ju ha vår.

Samma granne som berättade om vädret berättade för Kalle (han träffade på honom när han gav fåglarna mat) att de fick sitt andra barn i onsdags. Så jag hade tänkt göra ett kort till dem, eller rättare sagt ett till bebisen och ett till storasyster.  Lite känns det, det ska jag erkänna. Speciellt eftersom vi skulle haft en liten på ca 1 månad nu. Men, livet vill ju uppenbarligen inte som vi, och då är det bara att acceptera skiten.

Ska försöka att inte vara uppe så länge, även om jag känner att jag vill pyssla lite. Jag får se hur jag gör. Måste lyssna på en övning också.  

I eftermiddags när Kalle var och handlade försökte jag slå in paketet till svägerskan. Hittade ingen bra kartong så jag försökte slå in det "fritt". Upptäckte då att min tejp är slut. Och trots att jag vet att jag har fler rullar hittade jag inte en enda. Dock lyckades jag slå in paketet ändå, men bökigt blev det.

Under tiden jag höll på med det ringde svärmor. Hon tackade för kortet och bad om ursäkt att svärfar missat att tacka för det. Vi pratade en liten stund och jag berättade vad vi hade handlat för present. Dessutom fick jag förklara missförståndet som uppstått mellan Kalle och hans far när de tidigare pratade. Inget allvarligt alls. De trodde bara att vi hade varit fyra st och ätit ute i vårt kök igår. Men vi åt fyra st runt vårt gigantiska matbord i matrummet. :) Det är inte alltid så lätt att hänga med. :)

Ikväll har vi ätit tacos (utan tomater som var mögliga och banan som Kalle glömt att handla). Gott men det märktes att det fattades saker.

Vi har även spelat lite GH. Det går bättre och bättre för oss båda. Både Tudor och Duracell har varit jättekeliga och skulle prompt ligga i mitt knä, så jag har inte fått spela så mycket som jag kanske önskade. Men det är klart att man inte kan köra iväg en katt som behöver värme, trygghet och kärlek.

Nu blir det sängen. Jag hoppas jag inte behöver måla om sakerna mer än konsollerna imorgon så att det andra kan åka upp. Kalle får såga till hyllan till mikron som sedan ska målas. Sen är det taklister och någon liten bit golvlist som ska sågas till och målas. En del av det borde vi klara av imorgon tycker jag, och ändå koppla av och ha roligt. Kanske en promenad också. Det hade varit skönt om vädret är bra.

Nu har jag så ont att jag kan gråta.

Ont i höger arm, axel, handled och hand. Jag fattar inte vad jag har gjort. Framför allt förstår jag det inte eftersom jag är vänsterhänt.

Trots detta har jag slipat och målat en lång golvlist, två konsoller och tre tavellister. Kalle har fogat mellan kakellisterna med silikon.

Jag märker att jag inte mår bra annars heller. Jag somnade i fåtöljen medan Kalle spelade GH på hyfsat hög volym.

Jag ska se om jag hittar något att slå in svägerskans present i nu. Papper har jag, men tänkte hitta någon lämplig kartong.

Svärfar ringde innan. Jag gav luren till Kalle eftersom jag såg att det var deras nummer. Inte ett ljud om att de hade fått något påskkort. Och eftersom jag skickade det i tisdags och mina föräldrar fick sitt i onsdags (jag skickade dem tillsammans)  så måste det ha kommit fram. Jag försöker att inte störa mig på det. Men det känns inte kul att skicka när man inte får uppskattning.

Strax ska Kalle iväg och handla lite. Vi ska ha tacos idag till middag, men vi har inga tortillawraps. Och sen var det lite annat som behövdes också. Jag känner att jag inte orkar eller klarar av att följa med så jag stannar hemma.

Jag borde kanske göra mina övningar. Har inte gjort någon sen i måndags. Jag skäms verkligen, men har inte motivation till det. Jag är hopplös. :( 

Det är tur att vi är lediga imorgon också känner jag. 

Vaknade "tidigt" idag med. Kalle steg precis upp. :)

Jag mår marginellt bättre idag, men är lite snuvig.

Jag brukar försöka sitta och pyssla när han sover. Som idag t ex (och igår).

Jag har datorn här uppe och lyssnar på "På minuten" från SR's hemsida. Alltid underhållande. :)

Jag har lagt upp kortet jag gjorde igår samt gjort en instruktion om hur jag gör kortanpassade kuvert i ekonomiklass. Jag blev riktigt nöjd med instruktionen. :) 

Nu ska jag ner och hjälpa Kalle göra frukost. En sådan där riktigt god helgfrukost med nygräddade frallor, nykokta ägg, te/kaffe, fil, müsli, juice och gott pålägg. :)

Sen ska jag slå in presenterna till svägerskan så att det är gjort. 

Vädret är även idag lite spännande. Solen skiner just nu, men det har kommit en by med snö. Det blåser en del coh ser inte vidare skönt ut. Dock vore det trevligt om det kanske kunde bli en promenad idag. Men prio ett är lister i köket. :)