Det är fullt ös nu på dagarna kan jag tala om.

Upp kl 6 (det är jag inte van vid).

Äta frukost hemma jämfört med på jobbet tidigare.

Börja ta medicin (går bra än så länge).

Köra 7 mil enkel resa.

Bli upplärd hela dagen och prova på själv. Inte mycket till pauser.

Köra hem.

Äta något hemma.

Igår var jag så trött att jag somnade i soffan efter det att vi ätit. Idag har det varit bättre. Ikväll har vi spelat GH III tillsammans. Jag på hard och Kalle på expert. 16 av 44 låtar klarade vi innan vi kände att koncentrationen inte var med oss längre (läs: för svårt).

Jag har packat ihop presenten till svärmor. Vi borde packa lite kläder till helgen. Det går fort.

Imorgon jobbar jag tack o lov i Linköping. Det gör att vi kan sova lite lite längre och vi kommer iväg lite tidigare på eftermiddagen, vilket är skönt. Och så ska jag få träffa de jag ska jobba med nu i några månader.

Så jag lever. Och mår ganska bra. Hade mitt samtal igår. Det gick bra. Jag berättade att jag fått medicin. Vi pratade om läxan. Nästa läxa är att "fantisera" om hur det skulle vara att få ett adoptivbarn. Hur skulle våra liv se ut då? Ingen lätt läxa, men lättare än den vi hade till igår. Men vi klarade av den fint tycker jag. Några tårar rann när jag och Kalle försökte föreställa oss hur det skulle vara att ha biologiska barn. Men det var mysigt och en härlig bild vi skapade. Dock ganska realistisk tycker jag. Jag vet att det inte är en dans på rosor att ha barn, men jag skulle nog inte ta det för givet vilket jag tror att många vuxna gör. Speciellt de som inte behövt kämpa för att få barn.