När Kalle äntligen kom hem idag gick vi ut för att gå vår promenad. En av våra sommargrannar stoppade oss och började prata. Jag märkte redan då att jag var för tunt klädd för den blåsten. Men vi fortsatte att gå sen när vi pratat med honom.

Inte långt senare fick jag skitont i vaderna. Det skar som knivar i benen för varje steg jag tog och det var allt annat än skönt. Så vi fick vända efter ca 1 km och gå tillbaka igen. Jag frös och hade jätteont och jag ville inget hellre än att sätta mig ner och bara bli där, om det inte hade varit för blåsten.

Vi lyckades ta oss hem för att sen fixa lite fil och mackor. Värken i vaderna släppte efter ett tag, vilket var skönt. Vet inte om det är för att jag stretchat för dåligt eller vad det beror på. Men jobbigt är det.

Men en liten runda är bättre än ingen alls. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...