Jag hade otroligt svårt att somna igår.  Lyckades till sist men hade otroligt jobbiga drömmar inatt.

Vaknade imorse och hade jätteont i ryggen. Smärtan visade sig sen dyka upp i magen också. F-n! Inte nu. Inte idag. Det räckte inte med att jag var skitnervös och hade ångest för att jag var i stort sett övertygad om att jag inte skulle klara av dagens uppdrag. Så imorse försökte jag få i mig en macka mellan smärtattacker, illamående och alla tårar som rann längs kinderna.

Jag tog mig till "jobbet" och det gick över förväntan. Långt över förväntan. Ont hade jag, men jag satt tack o lov still så det gick.  Jag fick beröm och jag var väldigt gärna välkommen att jobba där fler gånger. Så det kändes bra.

När jag var klar där åkte jag till Kalles jobb och vi åt lunch tillsammans. Det var mysigt. Jag stannade kvar där på eftermiddagen och vid 15-tiden gick vi och tre arb.kamrater till Kalle till Bosses för att äta glass. Det var premiärglassen för oss i år. Mumsigt.

jag lyckades ta mig till samtalet idag. Eftersom det är valborg imorgon hade vi veckans samtal idag. Det var ganska jobbigt och jag fick den jobbigaste läxan hittills. Jag ska drömma och berätta hur jag tror att det skulle vara om vi hade barn. Vad barnet skulle heta, hur det såg ut, m m. Bara tanken på det gör mig ledsen. Jag grät när jag fick läxan och jag grät när jag berättade läxan för Kalle. Men om det kan hjälpa mig vidare med min sorg, så är jag beredd att skriva om det.

När jag kom hem fixade jag lite i bastun med lite hjälp av Kalle.

Jag försökte rensa lite i gången utanför köket, men klarade inte så länge p g a min rygg. Men lite blev det iallafall. Kalle satte upp två små lister längs golvet. Han har jätteont i armarna idag efter söndagens slit i gångarna.

Nu ska vi äta lite. Sen är det lite tv-program. Vi ska bara koppla av nu. Imogon ska jag hinna mycket. 

 

Mamma

29 april 2008 23:22

Härligt att det gick så bra idag! Jag trodde inget annat heller. Mig veterligen har du aldrig missat eller gjort bort dig.
Förstår dock att det måste ha varit väldigt jobbigt idag, men också att du fick känna lättnaden, när allt gick så bra.:)

Hemläxan är tuff, men jag tror och vet att det bästa är att prata om det på olika sätt, fast att det gör så himla ont.
Jag tror att du kommer att klara det här mkt bättre än vad du tror, fast att det kommer att ta tid. Är med dig i mina tankar.

Kram

 

Grodis

30 april 2008 08:41

Åh, vilken tuff läxa du fått gums... Undrar varför hon vill att du ska skriva om det? Sa hon det? Låter väldigt tufft och jag vet inte om jag hade pallat det. Men det kanske är bra för att bearbeta läget..?

Duktiga du som stökar och fixar, men du... du ska INTE göra det bara för att jag kommer och hälsar på imorgon, OK??! Jag bryr mig INTE om om det så ser ut som en bomb slagit ner hemma hos er... det är ju DIG jag vill träffa (ja, Kalle också förstås) och jag har det allt annat än välstädat och fixat hemma själv. Se nu till att ta en LUGN dag i dag o vila din onda kropp.

Ses imorgon!!! *iiiiiih* Pirr!
P&K

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...