När hankatten och pluttan var små låg de gärna i våra famnar eller knän när vi tittade på tv eller annat. Medan hankatten har fortsatt med detta hela tiden, slutade pluttan tyvärr ganska snart med detta. Vi blev lite besvikna över detta, men har accepterat detta och låtit henne bestämma.Keligheten har alltid funnits, men det har varit mycket på hennes villkor och det har inte varit mycket.När vi hade hittekatten hemma hos oss, var hon än mindre kelig. Dessutom påverkade tyvärr hittekatten henne negativt genom att göra henne lika nojjig som hittekatten själv var. Dessutom har pluttan tagit efter hittekattens markerande inomhus på framför allt möbler, vilket verkligen inte är kul och dessutom har lett till att vi fått byta ut en hel del möbler.Men när hittekatten tyvärr fick avlivas har pluttan mer och mer återgått till det "normala" i sakta mak.Undan för undan har hon blivit mer och mer kelig. Vill hon att vi ska kela med henne sätter hon sig på ändan och har framtassarna ovanför huvudet och börjar vifta med dem.Hon är inte lika skygg längre när vi har gäster.Men det stoooooora genombrottet skedde nyss. Hon ligger i makens knä och myser. Hon har stått och trampat lite i makens knä, vilket bara det varit en stor händelse här. Men ikväll ledde trampandet till att hon faktiskt lade sig i hans knä och ligger nu där sen 10 minuter och spinner.Det kanske låter fånigt, men både jag och maken blev rörda av att hon är så söt. Vi hoppas hon fortsätter med detta beteende och att hon blir en knäkatt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...