Jag retar mig lite på att vi faktiskt inte tog foto på mig innan vi började med IVF denna gång. För att kunna se hur jag såg ut innan all medicin och graviditet.

Imorgon går jag in i åttonde veckan, vilket känns lite overkligt men spännande.  Jag är rejält svullen och nu känns det verkligen dags att börja ta foton för att kunna se utvecklingen sen.

Läste idag, till min oro, att risken för missfall tydligen är störst (enl en bloggare) v.9-11 Nu vet jag att jag inte är där än, men jag måste komma ihåg att fråga det på VUL på måndag. Jag vill veta om det verkligen är så eller hur det ligger till. På måndag får vi även reda på om skrutt utvecklas som h*n ska och att allt är ok. Jag hoppas så att få se något fint som växer i mig som det ska. Jag har mött så mycket besvikelse på ultraljud när jag varit gravid, så nu förtjänar vi verkligen att bara få positiva besked.

Är det ok ska jag skriva in mig på Kvinnohälsan efter det. Även det känns lite overkligt. När jag var gravid första gången hann jag ringa dem och fick en första tid. En tid jag aldrig fick använda. Att behöva ringa dem för att avboka tiden och berätta att jag inte längre var gravid p g a utomkveds gjorde så ont i mitt hjärta. Denna gång önskar jag att jag kunde få vara säker på att verkligen få komma dit och ha ett bra samtal. Men jag vet att det inte finns några garantier alls, utan det enda jag kan göra är att hoppas.

Ska jag äntligen få känna mig som en gravid kvinna som ska få uppleva allt och hela vägen?

Det är min önskan, min innersta önskan.

Allt ska gå bra och att vi i vinter äntligen blir föräldrar. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...