Jag klarar inte att ta mig över "mitt" berg idag.

Jag klarar inte av att ta telefonen.

Ringa det där samtalet och sjukanmäla mig.

Skäms.

Vill ljuga och skylla på förkylning.

Rädd.

Rädd för att om jag erkänner för jobbet att jag har panikångestproblem kommer de inte att vilja ge mig fast anställning.

Vill skrika ut mina problem.

Vill ha förståelse.

Vill inte bli dömd som ett freak.

Vill inte riskera att hamna i ett fack är jag inte får en chans.

Jag kan bokstavligt talat inte ta i telefonen.

Obehag. 

Ångest.

Ledsamhet.

Skuld.

Klarar dessutom inte av att släppa ut katterna idag. Det går bara inte. Mår dåligt bara jag tänker på det. Ska de behöva lida och straffas bara för att jag mår dåligt? Nej. Men vad ska jag göra? Jag orkar inte må ännu sämre idag.

Skäms.

Jag är en dålig matte och människa. :( 

Inatt och nu på morgonen har jag haft en ångestattack. Tack o lov tillhörde inte den en av de värsta utan jag har lyckats klara av den själv. Ren panikkänsla och svårt att andas. Jag var totalt slut när klockan ringde imorse.

Så idag är jag hemma från jobbet. Jag behöver vila. Dessutom ska jag försöka få tag på vårdcentralen för att höra om de fått min remiss. Jag känner att jag inte har "råd" att vänta på att få någon som hjälper mig, både genom att prata och ge mig tips men ev även m h a medicin. Det oroar mig lite nämligen att jag dessutom känner att jag, som idag, fick panik bara genom att tänka på att sätta mig i bilen. Så här kan jag inte ha det.

Usch ja, vilken måndag.

Tack M för att du är så förstående över min situation. Jag känner att jag inte behöver ha dåligt samvete eller känna skuld när jag ringer dig om att jag stannar hemma. *kram* 

Nu har vi kommit hem igen från Göteborg. Det var regn nästan hela vägen hem. Grått, blött och trist. :( 

Igår kväll var vi hos svågern med familj och åt middag. Jag tog hand om bebisen medan alla andra åt. Jag lyckades väldigt bra med att få den lille lugn. När maken ätit tog han över och gick omkring med bebisen. Det var supermysigt att se dem tillsammans. 

Dock var jag lite ledsen när vi kom hem sen på kvällen. Jag känner mig lite utanför. Maken är farbror. Sen är där farmor, farfar, föräldrarna och storebror. Men vad är jag? Bara ingift.

Och när jag och maken stod och tittade på bebisen innan på kvällen blev jag lite ledsen men torkade fort tårarna. Jag får mer och mer känslan att jag aldrig kommer att få bli mamma. Och denkänslan gör så fruktansvärt ont! Det är som om hjärtat skulle slitas ut ur bröstet på mig.

Och idag på vägen hem i bilen pratade jag om hur jag upplevt lite olika saker som gjorts och sagts under helgen av olika personer i familjen. Och vi kom väl fram till att mina nerver och känslor just nu ligger utanpå huden, vilket gör att jag misstolkar och tar åt mig, vilket inte gagnar mig utan bara gör mig ledsen. Och det har varit jobbigt med bebisen, men ändå tycker jag att jag klarat det  ok.

Men nu är vi hemma igen och det känns skönt. Om tre veckor ska vi dit igen. Förhoppningsvis klarar jag det bättre nästa gång vi är där.

Vi har bytt sängkläder, packat upp, lagat mat och varit över och pratat med grannarna om hur det gått med katterna. Det hade gått över förväntan, vilket kändes lugnande och bra.

Vi åkte och skulle kolla bil idag, men hittade inget. Bilförsäljarna var inte de trevligaste heller, vilket irriterade mig en del. Vi skulle ringa en av dem i veckan för att kolla om de fått in något eller ska få in. Men vi ska leta vidare och även kolla privatägda.

Det enda jag inte hunnit idag är att packa upp mitt pyssel. Dock monterade jag alla stämplar imorse i sängen medan maken sov så sött. Jag var klarvaken och var rastlös. Det kliar lite i pysselfingrarna, men jag orkar inte ikväll. Det får bli imorgon.

Då har jag och maken varit på pysselmässa idag på Svenska Mässan i Göteborg.Himmel så mycket folk det var och så många saker man kunde köpa. Det blev en hel del handlat här. Många fina saker blev det.Det som var synd/dåligt, var att det var trångt och varmt där inne. Ingen vidare luftkonditionering tyvärr. Detta gjorde att man blev ganska törstig. Och en 33cl Jaffa i glas kostade 23:-. Helt hutlölst betalt. Men men. Fyra timmar orkade vi totalt. Sen var pengarna "slut" och vi var trötta.Nu ska jag dricka och vila lite. Och jag är så sugen på att pyssla. :)

Jaha. Då var man i Göteborg då. Och vad är det för väder? Jo regn och grått. Jättegrått. Inte uppmuntrande alls. :(Men trevligt är det här.Igår på väg hit stannade vi till i Väderstad för att handla färska kräftor. Maken hade tidigare på dagen ringt dit för att be dem hålla 2 kg till oss. Men det tyckte de inte att de behövde. De hade så gott om det. Tydligen hade de sänkt priset på kräftorna och under dagen hade det varit en strykande åtgång på dem, så när vi kom visste hon inte om hon kunde skrapa ihop 2 kg till oss. Jag kände hur det började bubbla av irritation när vi stod där i affären. Men hon lyckades skrapa ihop 2,3 kg. 400:- fick vi betala. Och himmel vilka fantastiskt goda kräftor det var som vi och svärföräldrarna njöt av sen igår kväll. Jum.Strax bär det av till svågern för att titta och sniffa på bebis. Baksidorna på korten till dem och storebror är klara så de ska de få när vi kommer dit.Efter det bär det av till IKEA där vi ska se om de kan ha tavellister till köket eftersom det inte fanns i Linköping.Ikväll är det kulturnatten och vi ska vara där och lyssna på framträdanden. Jag hoppas att meteorologerna har rätt som påstår att det ska sluta regna i eftermiddag. Annars har jag ingen vidare lust att vara utomhus ikväll.

Igår när jag satt och fick naglarna vidgjorda ringde maken. Han har blivit farbror igen. Svägerskan födde några dagar för tidigt.

Detta innebar att jag inte alls hade gått om tid längre på mig att göra kort till dem, så när vi kom hem var tanken att jag skulle sätta mig och göra kort till dem samt till deras store pojk som blivit storebror (så att han inte känner sig utanför).

Men när vi kom hem kom grannen över och ville prata lite om titthålsoperation då hon också ska göra en sådan för att kolla äggledare. Hon var lite nervös och jag försökte berätta så gott jag kunde. Vi pratade en bra stund. Kl 21 tror jag att vi satte oss ner för att äta. Så fort jag ätit gick jag upp och satte mig och gjorde två kort. Trött och stressad var jag. Under tiden tvättade maken och plockade undan efter maten och diskade.

00.45 tror jag vi lade oss, vilket var på tok för sent.

Och idag måste vi ändå hem om och hämta saker som vi glömt.

Och det är med lite blandade känslor jag åker dit idag. Jag ser jättemycket fram emot pysselmässan. Men att se bebis känns tudelat. Så jag mår inte 100% bra idag psykiskt, men jag gör mitt bästa för att tackla det. Hade en liten ångestattack i bilen imorse på motorvägen, men jag lyckades klara den. Det var jag som körde och det enda jag ville var att stanna bilen och springa ut. Det är tur att man kan klara de attackerna. Men roliga är de inte.

Idag är jag själv på jobbet. Inte själv bokstavligt, men vi brukar ju vara två som har dessa arb.uppgifter och den andra är ledig idag. Så det gör ju också det lite stressigt. Men jag klarar det.

I eftermiddag kan jag sluta 15.15 Då ska jag in en snabbis inom Minelle för att kolla på mina egengjorda stämplar som kommit pressade. Jag hoppas hinna montera lite snabbt så jag kan stämpla baksidorna på korten. Vi får väl se.

Vilken dag det var igår. *suckar*

En typisk dag när man skulle stannat kvar i sängen.

På jobbet gick det segt, men det gick. En hel del strul var det, men det gick.

Jag var förbi Minelle och lämnade lite pyssel jag gjort i form av att dekorera tändsticksaskar. Vi hann dock inte pyssla mycket tyvärr, men går är det ibland.

När vi kom hem tog vi in kattburarna och sprayade dem med hormonspray så att katterna skulle vara lite lugnare när de sedan skulle in.

Minstingen var inga problem att få in. Hon gick mer eller mindre själv in när jag skulle ha in henne.

Pluttan var inte lika samarbetsvillig och försökte slippa gå in när jag närmade mig buren. Stackar'n.

Hankatten fattade vad som var på gång och gömde sig bakom en av sofforna i vardagsrummet. Maken lyckades få tag på honom och även han åkte in i buren.

En klagokör i form av jamanden hölls hela vägen till veterinären. Vi var lite sena, men hann ändå i tid och fick t o m vänta lite.

Väl inne började vi med pluttan och veterinären undersökte hennes rinnande öga. Efter spolning och koll med färg konstaterade veterinären att hon inte kunde se att det var något sår eller fel med ögat utan att vi får hålla koll. Kommer det var eller tilltar mycket i vätska ska vi höra av oss. Troligen var tårkanalen tilltäppt bara.

Veterinären passade på att lyssna på hennes hjärta och gjorde detta länge. Så pass länge att jag trodde att det var något fel och kände hur jag höll på att stirra upp mig. Men tack o lov var det inte så. Så hon fick sin vaccination och sen var det in i buren med henne. Pang, där gick en nagel.

Upp med nästa katt, hatkatten. Pang, en nagel till som gick av när jag skulle öppna burtaket.

Ut med katt, ge vaccination, in med katt, ner med katt.

Upp med tredje katt, ut med henne, ge vaccination, raka av hårtovor bak på bakbenen, in med katt, ner med katt. Så nu är minstingen lite finare och vi ska verkligen försöka borsta henne varje kväll när hon varit ute eftersom det fastnar saker i hennes päls. Och i värsta fall får vi väl ha på oss handskar eftersom hon blir så ilsken när man är där och försöker göra fint. Stackars liten.

Betala, 1200:- för vaccination och undersökning.

In med dem i bilen, spänna fast igen och köra iväg.

När vi var ca 2,3 km hemifrån och körde på 90-sträckan fick vi möte och just då sprang en älg över vägen. Ca 15 m räknade vi att vi var från den. Den var på väg att stanna på vägen också, men både vi och den andra bilen hann stanna tack o lov. Älgen sprang sen nere brevid vägen en bit. Jag vågade inte köra 90 km längre och bakomvarande bil var lagom irriterad på mig.

Väl hemma sen bröt jag ihop och grät och grät. Jag har aldrig varit nära att köra på ett djur. Och jag tänker ju alltid "tänk om" efteråt och blir rejält uppskakad. Så det var en ganska jobbig kväll. Men maken är fantastisk och tröstade mig och var så underbart go. Tack älskling för att du finns där och får mig lugn igen.

Till slut lyckades jag somna, utmattad.

Har inte sovit så bra inatt, men det har gått.

Idag ska jag gå och få manikyr och förlänga fler naglar än vad jag hade tänkt. Men fina ska de bli idag!

Nu är det fika.

Ikväll ska katterna ut och åka bil.

Vi ska till veterinären för att vaccinera alla tre. De ska även kolla pluttans ena öga som fortfarande rinner lite. Jag hoppas det är ok så att även hon kan få sin vaccinering idag så hon slipper åka bil en runda till.

Att åka bil är fruktansvärt tycker de. Det är full konsert i baksätet och man hinner bli rejält trött i öronen. Och för att alla ska få plats i bilen får jag köra och maken sitta brevid. Dessutom måste vi sätta hankatten i mitten så att han ser maken. Då blir han lite lugnare.

Och idag ska vi försöka förebygga lite genom att spraya med Feliway en stund i burarna innan de ska in i dem. Det borde lugna dem lite. Så vi får hoppas att allt går bra.

Håll tummarna.