Idag är jag på jobbet. Varför undrar jag emellanåt.

Jag sov uruselt inatt. Somnade sent och vaknade efter 1½ timme för att sen lyckas somna om 1 ½ timme efter att ha legat vaken i över 1 timme. *suckar*

Jag är jättetrött och hängig. Täppt i näsan och lite småfebrig. Men strax får jag ta en Ibumetin. Yeay! :)

Varför är jag här idag då kanske man kan undra?! Jo, jag har mitt sista samtal i eftermiddag och jag saknar faktiskt jobbet.  Maken ville försöka joba idag och vi hade bara en bil hemma. Så det var bara att kämpa sig upp och ta sig hit. Och det är klart att det är jätteroligt att vara tillbaka på jobbet. Mitt skratt har saknats och även jag. ;) Men att inte ha den ork man vill ha, är jobbigt.

Men trots detta så har jag ändå fått lära mig något nytt idag för att underlätta för en av arb.kamraterna Så det känns fint att kunna lägga till på sitt CV att man kan.

Men jag är lite orolig hur jag ska orka till samtalet och sen ta mig hem själv. Men det får och ska gå. Så är det bara!

Egentligen skulle jag väl behöva leta lite julklappar, men det får vi ta imorgon efter jobbet. Det är maken, svärföräldrarna och minste brorssonen som fattas. Brorssonen vet jag redan vad jag är ute efter. Svärtföräldrarna på ett ungefär och maken vet jag också. Jag ska bara ha orken att fixa det. Dessutom måste jag komma ihåg att sätta över lite pengar till mitt konto. Maten kostade en del igår. :(

Gissa om jag längtar tills ikväll när jag får gå och lägga mig. Då ska jag fortsätta att läsa på Stieg Larssons "män som hatar kvinnor". Nu har så många sagt att böckerna är så bra, och har de t o m trollbundit min pappa som annars inte läser böcker, måste det ju vara så. :)

Då har jag varit iväg på intervju.

Det kändes jättebra. Vi hade väldigt trevligt, pratade om företaget och om mig. Han sa när vi var klara och var på väg mot entrén att jag gjort ett väldigt bra första intryck. Så det är ju bra.

När jag väl var hemma igen var jag smått trött. Ibumetinen jag tog innan jag åkte hjälpte mig att ge mig den ork jag behövde, men väl hemma igen började den avta. Inte skoj. Och vi som skulle handla mat.

Men det blev gjort. Och en julklapp hittade vi. Ett mikroskop/teleskop till brorssonen blev det. Det verkar himla häftigt. Och inte vidare dyrt, vilket är bra för då är det inte hela världen om det går sönder. :) Mat blev det också handlat. Vi ska griljera en julskinka ikväll. Sen blir det mycket skinkmackor här hemma. :) Lättrökt julskinka är det som köps i det här huset. Det har jag med mig hemifrån. Jag tycker det är mycket godare än kokt julskinka. Så det ska griljeras och ätas. Och det som blir över tar vi med till svärföräldrarna då de alltid har kokt och gillade lättrökt som vi hade med oss förra julen.

Det blir inget pysslande ikväll. Bara vilande. Jag vill orka jobba imorgon samt ha sista samtalet innnan jul. 

Idag är det tisdag.

Hostan har kommit och hälsat på mig. Den får gärna resa vidare direkt. Bara vara här på ett toastopp. Men jag SKA fixa intervjun idag. Det har jag bestämt. Däremot kändes det som en lite väl stor utmaning att orka jobba idag också, så det fick vara.

Jag har äntligen fått iväg vårt mailjulkort idag till alla de som inte får ett riktigt av oss. Man kan inte skicka till alla. Det finns ingen rimlig chans, varken att hinna göra eller ha råd med det. Men det blev fint ändå. Valde ut ett av dem jag gjort, lade till en fin bakgrund på mailet och skrev vem det var ifrån. Så nu är det gjort. Skönt.

Nu ska jag be maken göra frukost medan jag gör mig fin inför intervjun. Vill ju göra ett bra intryck.
 

Jag har uppdaterat pysselbloggen med lite bokmärken.

Det har man alltid nytta av om man gillar att läsa böcker.

Hmmmmm...undrar om våra julkort kommit fram än. De postade maken i onsdags. Jag hoppas det. 

Trots att det bara är grått här och snön lyser med sin frånvaro, kände jag att bloggen behövde ett lyft och lite färg. Så nu får den se ut så här, iallafall några dagar. ;)

Idag fick jag två julkort. Ett av mamma och ett av arb.kamraten som var här förra lördagen. Båda julkorten var jättefina och sitter nu på får frys med de små klämmor som jag gjorde förra julen. Så tack både mamma och C/L. :)

Och i eftermiddags ringde min handläggare. Jag ska på intervju imorgon eftermiddag hos ett företag som jag förhoppingsvis blir uthyrd till i slutet på januari. Vi kunde skjuta upp intervjun, men har jag hellre den gjord nu innan jul om det innebär att jag får svar snabbare om jag ska jobba där sen eller inte.

Så det blir till att se riktigt pigg och fräsch ut imorgon. Det ska jag väl lyckas med. :)

Har legat i soffan hela eftermiddagen och slumrat. Jag vill bli frisk nu.

Och jag borde se till att maken ringer hem och frågar vilka det är som är hos dem i jul så att vi verkligen har koll.

Det blev inte att åka till jobbet idag.

Jag har haft svårt att sova inatt. Väldigt svullna bihålor som gjort att jag haft svårt att andas samt en make som snarkat järnet.

Jag visste knappt var jag var imorse, så det fick bli att vara hemma idag med och vila. Och vilar gör jag! Jag orkar ingenting. Jag är tungandad och är hostig. Inte alls kul.

Men jag har läst ut sista Harry Potter-boken. Helt ok tyckte jag.

Frukost har vi fått i oss, fastän maken inte riktigt förstod syftet med att äta. ;) Katterna har fått vara ute och jag fick då träna på att dämpa lite ångest.

Tyvärr måste vi åka och handla mat. Det är flera saker som tagit slut som är bra att ha hemma. Så någon gång idag måste vi ta oss till mataffären. Vill inte. :(

Igår kväll var jag lite nere. Jag har känt att julkänslan mer och mer håller på att försvinna. Jag har, som alltid, försökt att analysera det och tror att jag kommit fram till en del av det iallafall.

Jag brukar alltid julbaka, men vill inte göra det i år i vårt befintliga kök. Det är trångt, bökigt och jag vet att jag bara blir arg och ledsen. Därmed inget julbak. Det är en hel del julkänsla i det.

Sen ska vi inte ha julgran för att vi åker bort över julen. Jag är mer och mer inne på att köpa en konstgran för att alla våra jular ser ju mer eller mindre ut så att vi åker iväg. Ska vi aldrig mer ha julgran då? Maken vill ha en riktig, och jo det är ju lite trevligare. Det doftar gott. Men det är jättesvårt att hitta en lagom kort och samtidigt snygg gran som får plats i vårt lilla hus. Dessutom barrar de fruktansvärt mycket, vilket inte är kul. Och jag är van sen uppväxten att vid lucia kommer granen in i hemmet och så får man njuta av den ett bra tag utan att den dör. Men ingen gran i år = lite mindre julkänsla.

Sen brukar jag alltid sätta nejlikor i apelsiner och hänga upp lite överallt i huset så att det ska dofta lite gott. Men det hade vi inte gjort än. Men då var maken så gullig igår att han värmde lite glögg, hittade saffransbullar från förra julen (jag vet), och tog fram apeliner och nejlikor medan jag gick på jakt efter band. Så fem stycken blev klara och upphängda lite överallt i huset. Då kändes det lite bättre. Emellanåt är maken så otroligt gullig och söt! *puss* Ok, alltid då. ;)

En annan sak är att vi inte varit ute och letat julklappar än. Vi vet inte vad vi ska köpa. Vi har bara jobbat, jobbat, jobbat känns det som. Jag försöker pyssla ihop lite trevliga julklappar som man alltid kan ha nytta av eftersom att julklapparna inte ska kosta så mycket i makens familj/släkt. Men det är ju jag som gör dem, vilket känns lite ensamt ibland. Därmed inte sagt att maken ska pyssla, men jag sitter här själv i mitt pysselrum och känner mig lite isolerad.

Sen tror jag tyvärr att det är så att jag sörjer lite att jag fortfarande är tjock, men av fel orsak denna jul. Förra året var jag övertygad om att jag vid den här tiden skulle ha en stor bula på magen och vara i åttonde månaden. Vara jättelycklig och bara vara såååå lycklig. Men ytterligare en jul som barnlösa medan svågern med familj är så lyckliga och vart man än tittar så går det gravida par. Jag gör mitt yttersta för att inte bli bitter, men jag känner att jag inte riktigt lyckas. Det är sällan jag gråter över det längre, men arg, sur, tvär och bitter blir jag. Och det gillar jag inte. Ska det vara en aktiv del i min personlighet nuförtiden? Hur trevligt är det? Inte alls. Jag känner mig som en hagga, som spyr galla på de föräldrar som behandlar sina barn illa och som uppenbarligen aldrig borde fått ha sex utan att vara steriliserade. Varje gång man läser i någon tidning eller hör hur föräldrar använt sina barn som slagträn, eller hur de på något sätt förnedrar eller skadar sina barn blir jag så bitter. För det känns som om någon stod och skrattade och pekade åt mig och hånar mig.

Men även detta ska väl gå över någon gång.

Sen har vi inte tittat på julkalendern. Jag har väl inte tyckt om den vidare i år, men det är själva grejen, att titta på den. Och vi har ju några andra på DVD som man annars skulle kunna titta på, men det har jag inte kommit mig för att göra heller. Det är väl just det att vid ett visst klockslag varje dag samlas och titta på den lilla snutt som kommer och sen fortsätta med det man höll på med innan.

Så det är kanske inte så konstig efter allt att jag inte har så mycket julkänsla. Just nu känner jag inte vidare för att åka iväg i jul, mer än för att träffa lite kompisar. Men att fira jul just nu känns inte så angeläget. Jag kan vara utan det känns det som.  Och jag som verkligen älskar julen egenligen.

Men frågan är, kommer jag att bli 100% lycklig av att få ett barn då? Eller kommer jag inte att vara helt nöjd då heller? Den tanken skrämmer mig. 

Nej, tillbaka till att fortsätta göra julklappar.