Idag kom vi hem "sent", ca 17.30 någonting.

När vi kom hem stoppade vi i en maskin tvätt. Jag kollade posten och maken fixade iordning sorteringslådorna.

Jag provade kläderna, villket var en dålig idé när jag ändå bara tyckte att jag var ful.  Men de satt nog ganska bra. Maken sa det iallafall.

Efter det åt vi mackor och fil. Jag satt och slumrade i soffan.

19.30 tog vi tag och vi gick ut i köket och började slipa på fönsterna. När detta var gjort målade jag samtliga tre fönster samt stolpen i mitten på rummet. Som om det inte räckte tog jag fram rostskyddsfärgen och målade rören i köket som inte fått färg på sig innan. Så nu ska detta torka till imorgon så ska de få en omgång elementfärg och fönsterna ska få en andra omgång färg på sig. Annorlunda och fint blir det iallafall.

Dock var vi lagom korkade som försökte sätta lite maskeringstejp runt fönsterna för att skydda tapeten, men istället fastnade tejpen så pass att yttersta lagret av tapeten följde med tejpen. Detta märkte maken när han skulle flytta tejpen lite. Så det var bara att försiktigt dra av den och köra utan tejp. Jag var lagom glad eftersom jag vet att man ska måla innan man tapetserar just för att det är så mycket smidigare då. Men jag tror jag lyckades ganska väl ändå. Mina naglar och händer mådde dock inte så bra av den färgen eftersom man måste använda lacknafta för att rengöra. Och till rostskyddsfärgen behövde vi använda cellulosaförtunning för att få bort färgen. Och jag hade naturligtvis lyckats kladda ner mina händer båda gångerna jag målade. Maken var dock jättesnäll och rengjorde penslarna så mina händer förskonades lite iallafall.

Under tiden hade maken spikat upp en spik i vardera hörn för att kolla hur väggen gick. Han försökte resonera med mig om hur han ska förklara för snickaren imorgon hur våra väggar ser ut eller något, men jag orkade verkligen inte fördjupa mig i det utan koncentrerade mig på att måla.

När jag äntligen var klar samlade vi ihop alla saker som ska lämnas tillbaka som har blivit kvar eller fel, men som inte är använt. Maken letade fram kvittona. Sen bar vi ut allt i bilen. Tanken är att maken ska hinna åka och lämna tillbaka lite medan jag har samtal imorgon. Sen får vi fortsätta efter mötet och på torsdag.

Som vanligt hann vi inte så mycket ikväll som jag hade hoppats på. Jag vill gärna få upp plafonderna i taket, men det kommer väl. Nu ska jag gå och lägga mig. Har lagom ont i axlarna nu. Ska ta och se vad jag ska ha på mig imorgon på jobbet. Vi kommer få "besök" från ett annat kontor och tanken är lite att vi ska få hjälp med det vi inte kan, och för min del gäller det i stort sett allt eftersom de andra har lite svårt att lära ut till mig vilket är lite synd, för jag har ju lätt för att lära mig och vill lära mig.

Sov gott och ha en bra dag imorgon. 

Idag när jag hade en liten paus i jobbandet kom jag över denna sidan via google på något sätt. Jag kommer inte ihåg vad jag sökte på egentligen, men till denna sida kom jag, och OJ vilka bilder!

Jag är grymt imponerad och har tittat under dagen på hans bilder. De är helt fantastiska! Jag blev jättesugen på att lära mig vår kamera och ut och fotografera allt möjligt.

Så det är något jag ska ta mig för att göra när köket är klart.

Jag får verkligen ingenting gjort!

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra.

Jag orkar inte göra något.

Jag tror inte att jag vill göra något.

Då är det inte så lätt att göra något heller kan jag meddela.

Jag är trött och koncentrerad.

Magen mår inte bra.

Jag känner mig som en uppsvälld val.

Jag är trött i ryggen.

Jag är okoncentrerad.

Egentligen vill jag mycket, men samtidigt vill jag inte göra något alls. Orken till det finns inte. Och lusten springer fram och tillbaka från att vara jättestor till fullständigt frånvarande. Och allt detta tar jättemycket energi från mig.

Så vad ska man göra då? En bra fråga som jag söker svar på.

Klippte förresten luggen imorse. Blev så himla trött på den. Dock blev den för kort, så jag tycker att jag ser lite rolig ut nu. *suckar* Varför inte gå till en frisör då kanske man kan undra. Om jag skulle göra det skulle det antagligen bli en katastrof med tanke på hur jag känner om mig själv nu. Jag hade definitivt haft kort hår, vilket vore lite dumt kanske när jag försöker skaffa långt hår. Så ett besök till frisören är otänkbart.

Beklagade mig för G idag att jag känner mig så mycket äldre än vad jag är. Jag känner mig tantig. Förslaget jag fick tillbaka var att leka med Barbie. Inte mycket till hjälp där tyckte jag. När vi var på shoppingrunda försökte vi hitta lite kläder till mig som är jag, men som jag inte har mycket av. Två toppar och en klänning hittade vi. Klänningen är grå (svart skulle jag inte köpa för jag "har så mycket svart redan" som G påpekade. En av topparna är också grå och en är vit. Ett halsband köpte jag också. Så nu får jag väl skärpa mig imorgon och klä mig lite roligare igen. Men hur lätt är det att klä en uppsvälld, blek val?

Det är jobbigt att försöka hålla dem borta när de bara vill ut.

Bilden är hittad på http://gallery.photo.net.

Idag är en jobbig dag. Jag känner mig jättelåg och längtan efter en liten är jättestor. Jag känner mig ensam och som om ingen förstår hur jag mår. Och det gör att jag känner mig ännu mer ensam. Jag har svårare och svårare att knuffa känslorna åt sidan för renovering. Och jag är så innerligt trött på att renovera!

Minsta lilla sak maken gör, kan göra mig så arg och ledsen. Han kom inte upp imorse, vilket ledde till att vi kom till jobbet betydligt senare än jag tänkt mig. Jag vet att jag kunde tagit ena bilen själv till jobbet. Men istället sa jag det till honom idag att vi får göra så. Jag blir sårad när han vet att jag bilr jättestressad av att komma sent till jobbet. Det är svårt att parkera och vi måste sluta mycket senare för att jag ska få ihop mina timmar. Detta leder till att vi kommer hem senare och allt bara förskjuts och jag blir ledsen, stressad och till sist uppgiven.

Sen har han stunder när han är jättegullig som idag när han gjorde en sallad till min pizzabit. Det hade jag inte förväntat mig alls att han skulle göra, vilket var jättegulligt.

Jag känner mig helt off road just nu. Det känns som att mitt psyke är ännu klenare än vad jag trodde, vilket är lite knäckande. Det värsta är att jag inte vet vad jag ska göra åt allt heller. Det känns som att det är så mycket nu på så många fronter som vi måste se till att få att funka och bli bra. Sakerna bara blir fler och fler och begraver mig levande känns det som. Panikångesten som jag tyckte att jag hade så bra kontroll över innan har jag inte längre så bra kontroll på alls. Det skrämmer mig, för den ork jag behöver ha för att kunna hålla den i ett kort koppel har jag inte.  Och just nu och då och då (läs: ganska ofta) känner jag en uppgivenhet som känns så tröstlös. Jag orkar inte. Jag skiter i det.

Mycket gnäll är det nu, jag vet! Och jag har svårare och svårare att se positivt på saker och ting. Jag försöker verkligen, men det går inte bra.

Jag försöker hålla reda på allt som måste göras. Det känns lite som att det hänger på mig att komma ihåg saker, vilket är frustrerande då jag känner att jag har väldigt låg koncentrationsnivå och noll ork.

Och det blir inte bättre av att jag känner mig som en barbafigur igen. Jag upplever det som att jag nästan känner hur jag blir bredare och tyngre för varje idag. Det spelar ingen roll vad jag tar på mig, vad jag gör med mitt hår eller vad jag försöker göra med sminkning och smycken. Jag äcklas av det jag ser. En blek, trött, hängig, fet kvinna som ser äldre ut än vad hon behöver göra om hon bara kunde komma igång och börja träna. Fler måsten.

Vad ska jag göra för att få rätsida på mitt liv?