I fredags 14.15 susade jag med bilen och hämtade upp maken för att åka till svärföräldrarna. Vädret var jättefint och jag körde. Det gick jättebra.

Vi skulle stanna till i Borås på vägen för att handla lite i en affär. Men hon som har affären var inte där och jag lyckades inte få tag på henne. Så det var bara ut på motorvägen igen och susa vidare.

17.35 var vi framme. Maken rusade in i duschen och jag sminkade mig lite fort. Vi fick reda på när vi kom dit att vi skulle sitta utomhus på middagen. Värdparert vägrade att äta surströmming inomhus. Så det var bara att byta om och ta på sig det mesta i klädväg som vi hade. Jag kan tala om att jag inte var vidare glad att svärisarna inte kunde kläckt den infon tidigare. 

Väl hos grannarna där middagen hölls serverades fördrink. Svärfars partytält *2 var uppställda på altanen och lite filtar var framlagda. Vi satte oss till bords efter ett tag och vi började äta. Det åts och framför allt dracks ganska friskt och vissa fick tyvärr i sig lite för mycket (där inkluderades varken jag eller maken). En av de andra grannarna var tyvärr en av de osmidigaste jag stött på och han visste inte vad man kunde skämta om riktigt eller när gränsen var nådd. Eftersom "skämten" riktades mycket mot och om mig och andra från min landsända (och jag var den enda som det riktade sig mot) kände jag mig ganska utsatt och sade ifrån till grannen. Tyvärr hjälpte inte detta och jag blev ganska förbannad. Grannen hade mer eller mindre vett efter det att hålla sig hyfsat ifrån mig tack o lov.

Klockan 23 var jag så trött och framför allt stelfrusen att jag och maken gick hem och lade oss. Svärfar hade gått hem redan 21.30 Han var ordentligt påverkad då, så det gjorde han rätt i medan svärmor stannade till 23.30

Jag kände att det inte hade varit det bästa för mig att sitta kallt och frysa en hel kväll (3 lager kläder, filt och vantar räckte inte).

Igår var jag och maken inne i stan och shoppade kläder till mig. Det jag verkligen var ute efter (en lång, klockad svart kjol) fanns inte någonstans. Men jag hittade mycket annat fint. :)

På eftermiddagen/kvällen kom svågern med familj hem till svärföräldrarna och brorssonens 5-årsdag firades. Han verkade gilla kortet och han gillade verkligen barnatlasen. Det var så mycket att prata kring och många bilder som han verkligen gillade. Så det var kul.

Större delen av kvällen tog jag hand om lillebror. Han vill inte somna ensam i en säng så jag försökte natta honom. Det slutade med att jag satt med honom i famnen och han sov så gott och det var så fantastiskt mysigt. Jag njöt verkligen de timmarna. Och jag fick faktiskt komplimanger över hur bra det gick och hur lugn han var. Jag fick även mata honom med ersättning. Maken kom och tittade till mig med jämna mellanrum och han såg nog hur lycklig jag var. Jag vill ha barn! Och lyckas vi inte, så ska vi adoptera. Så vi ska börja kolla vart man ska vända sig här i vårt län. Jag önskar bara att man kunde få riktigt små adoptivbarn, gärna bara någon/några månder gammal.

Men jag är glad att det gick så mycket bättre denna gång med lillebror. Jag har inte gråtit en enda gång och jag kände mig inte lika utanför.  

Idag åkte vi tidigt hem. Vi stannade inom affären i Borås för att äntligen kunna handla idag. Sen åkte vi vidare hem.

När vi väl var hemma packade vi upp och bäddade med nya lakan för att sen bege oss till Minelles nya lokal som hon öppnar imorgon.

Där satt jag och hon och pysslade inför imorgon när Cuttlebugen ska demas. Vi gjorde ett antal kort och annat. Maken var med (jag hade ångest light innan) och surfade på sin mobil. Stackarn såg lite uttråkad ut så jag ska inte släpa med honom dit mer. Tack bajbi för att du följde med.

Nu är vi hemma. Vi ska mysa lite och titta lite på Heroes, som vi spelat in. Sen blir det i säng tidigt. Imorgon ska jag vara jättetidigt på jobbet har jag tänkt mig. 

Om du, som jag, inte vet mycket om japanska lyktor, men vi lära dig mer gå in här.

Tack mamma för att du skickade länken. :) 

Jag är på jobbet.

Jag jobbar.

Ibland sviker rösten.

Jag är lite täppt i näsan.

Jag skrattar och är glad.

Jag körde till jobbet imorse. Det gick klart över förväntan.

Solen skiner.

Det är fredag.

Jag har varit saknad. :)

Jag var verkligen inställd på att jobba idag. Men hela morgonen har jag svettats när jag gjort minsta lilla.  Hastigheten jag orkar hålla är verkligen låg, och ändå blir jag jättevarm men kallsvettas.

Så jag har beslutat att stanna hemma iadg, trots att jag sagt till arbetskamraten igårkväll att jag skulle komma idag. Men att sitta där och må dåligt och svettas känner jag att jag inte vill eller orkar.

Men ändå är jag besviken på mig. Jag hade ju sagt en annan sak. Och jag VILL ju bli frisk. Och kunna hålla mitt ord.

Besvikelsen blev inte mindre när jag började känna ångest när maken skulle åka till jobbet. Tårarna kom och det kändes jättejobbigt att släppa iväg honom. Vi kramades länge och sa att vi älskar varandra. Tårarna rann snabbare och jag fick koncentrera mig på att andas. Maken lovade att han ska ringa när han parkerat.

Jag är besviken på mig själv att jag klarar vanliga saker sämre än vad jag vill och "borde" klara av. Jag är besviken på mig själv för att jag igår tokletade efter min svarta, långa kjol som jag varit av med i ett år drygt. Jag letade överallt där jag har kläder igår kväll, utan resultat. Jag har letat efter den på samma ställen även innan, men fick en knäpp att kolla ytterligare en gång igår, fastän jag visste att jag inte skulle hitta den. Jag fick t o m stackars maken att koklla i sin byrå och garderob fall i fall den råkat följa med några tröjor eller mellan några byxor som ligger på en hylla i garderoben. Men ingen kjol. Däremot hittade han tre par svarta byxor som passar honom jättefint, men som hamnat "fel" när han lagt in kläder. Så det är inte riktigt akut nu med byxor till honom, vilket är bra.

Nu har maken ringt. Han har parkerat och är på väg till fots till jobbet. Jag känner mig lite lugnare.

Men jag måste fortfarande berätta för arb.kamraten att jag inte kommer. Och jag måste få tag på handledaren idag. *suckar* 

Vill du se hur tackkortet till värdinnepresenten blev kan du gå in här och kolla. :)

Skriv gärna om du tyckte om det. 

Nu är det dags för sängen.

Jag siktar på att orka jobba imorgon, hur det nu ska gå. 

Här kommer bilder på vaserna som är som lampor nu samt värdinnepresenten.

Vad tycks?

Nu har vi varit och handlat kattmat, Feliway och mat till oss. Och så trött jag är nu. Det har varit lite folk överallt, men att traska runt är jobbigt. Men nu är det fixat. Vi kan äta gott, jag har postat och katterna har mat igen samt lugnande till pluttan.

Jag hittade t o m en liten lykta som värdinnepresent till surströmmingsmiddagen.  Jag ska ta foto på den och lägga in. Jag har själv lagt i de oranga lyktorna. Jag tyckte de passade jättefint nu när det är höst. De är färgrika och vackra. Har förresten fyllt två vaser och satt på lampor som lyser uppåt. Mycket dekorativt tycker jag.

Snart är det middag här. Idag blir det köttbullar (köpta), fullkornspasta och grönsaker. En rätt vi har väldigt sällan. 

Igår var jag inne på hÄnglarbloggen och tittade lite. Då läste jag att de uppmanade folk att skicka in de alster de gör med hÄnglarna. Och det tillfället kunde jag inte missa, så jag skickade några kort.

Så gissa om jag var spänd ikväll när jag såg att det lagts upp lite alster på hÄnglarbloggen. Och gissa om jag blev förvånad att två av mina recepttavlor kommit med. Jag blev superglad och det var så mycket mer än vad jag förväntat mig.

Så jag får väl se om fler alster kommer att dyka upp där. Kul är det. 

Jag jobbar med att göra mina små avtryck i pysselvärlden och på något sätt ska jag se till att folk vet vem jag är. 

Pssst...pysselbloggen är uppdaterad,

och nu får man klicka på bilderna för att få dem lite större.