Kände mig så glad innan.

Känner mig så totalt tvärtom nu.

Det är som om jag inte orkar minsta motgång längre. Och det behöver inte ens vara en motgång, utan minsta lilla så börjar jag gråta.

Det började väl med att jag hade ätit. Jag hade verkligen ätit lunch - rester från igår bestående av kall kyckling och grillsallad. Bara det att jag faktiskt ätit lunch är stort när jag är själv hemma. Nåja, det var inte själva lunchen som var det jobbiga. Det var nog mer att sitta och äta själv som det började. Trots tablett mot gaser fick jag sen ont i magen och jag tror att det var det som triggade min ledsamhet. Jag är så trött på att ha ont i magen på något sätt. Fick även ont i såret innan efter att jag dammsugit lite på övervåningen (eller om det var av att jag bar dammsugaren uppför trappan).

Satt där i soffan och kände mig så ynklig och liten att jag var tvungen att ringa maken. Jag ville höra hans röst. Lite hjälpte det, men helst hade jag behövt en kram, eller ett helt gäng. Jag blev totalt orkeslös och vill inte göra någonting längre mer än sova. Kunde inte heller ta makens tid med att sitta där och snyfta i telefonen. Han behöver jobba, och dessutom lite längre idag eftersom han var en sväng på sjukhuset imorse. Inget allvarligt.

Katterna har gett upp gnällandet om att få gå ut. Jag fixar inte att släppa ut dem. Så nu ligger de och sover vilket är väldigt skönt. Jag hoppas de gör det ett bra tag till. Så får jag lite lugn och ro.

Jag har börjat att rensa bland dukar och gardiner. Jag har inte kommit så långt, men jag har iallafall börjat. Jag får se vad jag orkar ta mig för.

Det enda jag vet just nu är att jag är trött på att gråta. Jag orkar inte och vill inte gråta mer. Men det hjälper inte. Tårarna kommer ändå.

Dumma dem! :( 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...