Hade jättesvårt att komma upp i morse. Tung och hängig i huvudet (antagligen förkylningen).

Jag kom till sist upp 06.30 Eftersom vi var en halvtimme senare upp än vanligt blev det en snabbfrukost utan fil och yoghurt.

I bilen på väg till jobbet började jag plötsligt må illa och kände mig svimfärdig. Det var riktigt obehagligt och jag fick lite panik. Det tog mig flera minuter innan jag ens kunde prata igen och be maken slå på fläkten i bilen samt sänka temperaturen.

Så småningom började jag må lite bättre, men då kom tårarna. Tankarna vandrade tillbaka till natten den 17/6 när vi åkte in till akuten. Tårarna rann längs kinderna och ångesten kom som på beställning. Det enda jag ville var att åka hem. Men det gick ju inte. Dels behöver jag jobba och dels var vi på motorvägen och det gick inte att komma av den förrän vi var i sta'n. Så det var bara att bita ihop.

Och det bästa (läs: sämsta) är att maken ska efter jobbet åka till en kompis för att spela in musik och jag måste ta mig hem själv på något sätt och vara hemma själv ikväll. :(

Men det kunde varit värre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...