Idag är ingen rolig dag.

Närmsta grannens häst ska få somna in idag, 19 år gammal.

Han har inte mått bra nu på ett tag och det blir värre och värre, och för att han inte ska lida mer har hon tagit det jättesvåra och jobbiga beslutet att låta honom få somna in idag.

Det är med stor sorg och saknad han lämnar oss idag.

Jag har inte orkat/vågat fråga när det händer. Vill inte veta heller. Har inte klarat av att säga farväl till honom. Det sista mötet jag hade med honom var förra veckan när jag gav honom några äpplen. Jag vill minnas honom så, go, försiktig och helt underbar. Han har hjälpt mig massor med att komma över min hästrädsla. Jag har t o m ridit på honom. Jag har klappat honom och ryktat honom.  Många äpplen har han fått under de 3 ½ år som jag känt honom.

En underbar ponke som jag kommer att sakna jättemycket. Jag kämpar med tårarna just nu.

Jag känner att jag inte klarar av att vara det stöd som min granne behöver. Jag hoppas så att det finns andra som kan vara det till henne idag. Det skulle vara så mycket sorg som kom då. Både för hästen men säkert även annan sorg, och jag orkar inte det just nu.

Tänkte sms:a henne att vi tänker på dem idag. Är det en bra idé eller är det bara dumt eller onödigt?

Usch, det är alltid sorgligt när djur dör. Speciellt så här när man måste ta ett sådant beslut. Det var likadant med vår lilla S(katt). Jag saknar henne fortfarande jättemycket och tänker på henne varje dag.

Livet är bra orättvist och tungt ibland.

 

Mamma

6 november 2007 13:33

Att på ngt sätt meddela henne om att ni tänker på dem är helt rätt. Vet att du tycker att dina ord inte räcker till för att uttrycka hela din sorg,men små ord kan säga så mycket. Det behövs inga långa brev.
Att hon får reda på att tankarna från er finns hos henne idag är det som räknas.

Det finns säkert fler sätt att uttrycka sin medkänsla, huvudsaken är att man inte skall vara rädd för att göra det.

Var rädd om vänskapen, den är en dyrgrip.

Kramar

 

FF

6 november 2007 15:38

Jag har skickat ett sms till grannen. Det är så svårt vad man ska skriva, men jag har iallafall försökt.
Jo bara det att vi tänker på henne är ju bättre än inget.
Tack för peppningen.

Kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...