Redan fredag igen, men jag välkomnar det med öppna famnen.

Jag är rejält trött. Jag är fortfarande svullen i vänster öra så jag hör sämre och känner mig lite bedövad. Snuvan börjar mer och mer ge sig (peppar, peppar & knackar i bordet). Men jag är som sagt fortfarande jättetrött.

Hade någon sagt till mig att jag fick åka hem nu med full betalning hade jag mer än gärna gjort det. Hem, krypa ner under täcket och sova sött i några timmar.

Det var många spänningar, mycket ångest  och nervositet som släppte igår. Det gör dock att mycket av min trötthet beror på det. Det är inte kul, men det är ok. Jag kan pusta ut lite, och det har jag gjort. En jobbig del klar. Jag får fortsatt hjälp.

Nästa steg är att försöka hitta ett nytt jobb. Gärna fast. Jag förlitar mig inte på att rekryteringsföretaget vill anställa mig fast.

Maken har lovat mig att hjälpa mig att uppdatera mitt CV och personliga brev i helgen. Jag funderar även på att skicka det till min svåger som jobbar med sådana saker. Ju bättre det ser ut desto större chans har jag kanske att bli kallad på intervjuer.

Och det är jobbigt att söka jobb, men jag känner mig mer stärkt nu, vilket är skönt. Och jag har människor i min närhet (både fysiskt och genetiskt) som tror på mig, vilket är skönt. Det här ska jag klara. Jag är en tillgång (så länge jag får vara frisk).

IVF hade vi tänkt från första början att göra nu i november. Men det är inte läge för det nu. Sen blev det uppskjutet till januari, men det har jag kommit fram till att det inte är så lägligt heller eftersom vi ska göra om köket i början på februari. Så i februari/mars ska vi ta och göra ett nytt försök.

Så att så ser läget ut här just nu.

Jag tränar på att:

* lyssna på mig själv

* inte nervärdera mig själv - jag är lika mycket värd som alla andra

* tro på folks ord

* ta en dag i taget

* bara vara ibland. Jag måste inte vara duktig hela tiden

Det är många andra saker också som jag tränar varje dag. Mycket som har samband med min ångest. Men jag kämpar på, och oftast går det faktiskt ganska bra.

Det här ska jag klara. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...