Imorse kom jag på att jag skulle få en ny telefontid till RMC. Så det fixade jag. Problemet var bara att tiden var 07.35, när vi åker till jobbet. Och eftersom maken inte gillar att använda sitt handsfree, fick han heller inte köra. Så det fick jag göra som hade skitont i magen.

Så med väskorna i bilen och vetekudde i knät körde vi iväg. Mitt på motorvägen ringde mobilen och han berättade sitt ärende för en annan sköterska än "nurse hell" som jag nu hädanefter kallar hon från igår. Allt verkade gå fint ända tills han sa mitt namn. Då verkade nurse Hell höra detta och började blanda sig i samtalet och sköterskan i telefon började säga samma sak till maken som Hell gjorde till mig igår. Maken blev lite irriterad och förklarade att vi inte behövde terapeuttiden om vi inte fick träffa läkaren. Och så höll de på några minuter fram och tillbaka. Dessutom bröts samtalet två eller tre gånger (fortfarande på E4:an ganska nära sta'n).

Maken fick verkligen poängtera att det var för att veta var vi stod - om vi överhuvudtaget har en chans eller så för att kunna gå vidare.

Han var jätteduktig. 

Det slutade med att sköterskan skulle prata med läkaren och återkomma till maken.

När jag skulle äta lunch ringde min mobil. Det var maken som berättade att vi fått en tid den 21/8 på förmiddagen. Det är så skönt att vi fått en tid. Att förhoppningsvis få svar så att vi vet var vi står i det hela. Så nu längtar jag till den dagen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...