Imorse åkte jag till stan med maken. Vi kom iväg skapligt och vi kom ihåg att mata katter och få med luncher m m innan vi åkte. Det blåste imorse, men tack o lov betydligt mindre än igårkväll och inatt. Då blåste det rejält och det var stundvis lite obehagligt. Tur att vårt stora träd var nersågat - framför allt så att vi slapp gå och plockat 10 000 grenar från trädgård och grusväg.Väl på makens kontor tittade jag efter i min kalender hur dags intervjun var. Jag var ganska säker på att den var 9.30 eller kl 10.00 Men ack så fel jag hade, för ovanlighetens skull. :) Nej kl 9.00 skulle jag vara där. Det var ingen panik. Maken tryckte ut mitt CV och personliga brev till mig, jag stoppade ner det och begav mig iväg i god tid.8.55 var jag framme och jag blev vänligt bemött av en man som erbjöd mig kaffe. Jag tackade artigt nej och bad om ett glas vatten istället. Kvinnan som bokat intervjun med mig kom ut, presenterade sig och visade in mig i ett litet kalt rum med tre stolar, ett bord och en dator.Hon berättade lite kort om vad hon skulle ta upp under denna intervju och sen satte vi igång. Det kändes som om vi kom bra överens redan från första början, vilket lugnade mig avsevärt. Jag fick berätta om vilka egenskaper jag hade som jag tyckte var positiva. Sedan fick jag redogöra lite för vilka mindre positiva egenskaper jag hade.Vad jag hade för erfarenhet kring liknande jobb, hur jag kunde relatera från mitt nuvarande jobb till det jag sökte, m m.Hon frågade om vad jag gjorde på min fritid och blev mycket imponerad över hur mycket jag pysslade (dock vågade jag inte under denna redogörelse för allt jag gör påpeka att jag sytt byxorna jag hade på mig, gjort armbanden eller stickat min halsduk. Där gick gränsen).Det vi kom fram till var att jag verkade passa oerhört bra för tjänsten förutom att jag inte sysslat med löner innan. Jag hoppas dock att de ser att jag verkligen är så lättlärd som jag sa att jag är - vilket verkligen stämmer.Så på fredag får jag reda på vilket av två datum som jag ska dit igen för en slutintervju. Vi är totalt tio stycken som kallas, fem i taget. 6-8 stycken ska de anställa och jag hoppas sååååå innerligt att jag får vara en av dem. I slutet frågade hon mig om hur lång uppsägningstid jag hade och hon blev verkligen glad när jag sa att jag var tjänstledig och kunde börja närsom.Lönemässigt lät också bra. Lön där låg mellan 18 och 20 000:-, vilket är vad jag tjänar nu. Så det är ju bara bra. Jag får ju betydligt kortare resväg och kan kanske samåka, så bensinkostnaderna lär minska i så fall. Annars lät det också bra.När hon frågade mig om farhågor och förväntningar på detta jobb jag sökt, svarade jag bara att jag går in i det här med öppna ögon och hoppas bara att jag ska trivas och att de ska trivas med mig i så fall.Innan vi skildes åt sa hon att hon såg positivt på det här och att jag hade goda chanser, vilket gladde mig. Nu vet jag att jag inte ska ta ut något i förskott, men det lugnade mig lite. Dock ska jag naturligtvis fortsätta söka tjänster eftersom det här KAN skita sig.För att summera det kan jag lugnt och ärligt säga att jag är väldigt nöjd med intervjun. Jag kunde inte gjort det bättre, vilket känns jätteskönt.Nu har jag ätit lunch med maken på kontoret och snart ska jag iväg och träna på gymmet. Det ska bli spännande att se vad jag orkar. :)Så tack till alla som hållt tummarna för mig. Nu får vi se vad hon säger på fredag när hon ringer. :)

 

En Södertäljebos Liv II

10 januari 2007 21:33

Vad kul att du varit på intervju. Ska hålla tummarna för dig. Roligt att hon var så positiv, sånt gör genast att ens självförtroende ökar :o)

http://massablaj.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...