Jag pratade med min mamma innan idag. Det var trevligt. Vi hann, som alltid, prata om ganska mycket. Bl a om följande ämne som vi kom in på.Jag började berätta om igår, när vi tittade på film. Då ringde telefonen. Inget konstigt med det tyckte jag, pausade filmen och svarade. I luren var en kvinna som ringde från en av de tidningar jag tidigare prenumererat på. Nu hade de ett "fantastiskt erbjudande" som hon kallade det. Man fick tre nummer av tidningen till priset för en. Vänligt och ärligt svarade jag "-tyvärr men jag har inga pengar till det". Istället för att tacka för sig svarade hon lite småskrattande "-pengar har alla. Det här är ju inte dyrt". Jag blev skitförbannad och svarade lugnt med irriterat att hon nog inte skulle utgå från att ALLA har pengar att lägga på tidningar. Väldigt irriterat snäste hon och tackade för sig.Det är inte en tidning jag lär prenumerera på i första hand igen när vi väl får pengar igen. De får skylla sig själva om de anställer ett sådant pucko till att ringa f.d prenumeranter.Men det som verkligen var en nyhet för mig var det mamma berättade för mig när jag berättat ovanstående historia. Jag ska försöka återberätta så gott jag kan:För ca 1 år sen gick hon med i två hjälporganisationer. Varje månad betalar hon en viss summa till båda organisationerna. Det är ingen stor summa varje månad, men ser man till hela året blir det en del och hon tycker det är lagom. I den ena organisationen (vet inte hur det är i den andra) får hon kontinuerligt en tidning som berättar vad organisationen gör med alla pengar de får in, projekt som fortgår och som påbörjas m m. Dessutom ligger det ett tomt inbetalningskort i varje tidning, ifall att man vill ändra storleken på sin månatliga inbetalning eller om man vill skänka en klumpsumma.Inget konstigt med detta, eller hur. Det är istället väldigt bra och smidigt för medlemmarna och en bra idé.Nu kommer det konstiga.Redan efter tre månader efter det att hon gått med i ena organisationen ringde de och frågade om hon ville betala in mer än vad hon nu gjorde - alltså höja månadsinbetalningen.Hon undrade varför och förklarade artigt att hon var nöjd med den summa hon satte in till dem varje månad.Med någon månads mellanrum har sedan denna samt den andra organisationen ringt mamma och bett henne skänka mer pengar till olika projekt de startat. De har inte haft vidare förståelse att mamma redan är nöjd med det hon betala och tyckt att hon gott kunde betala lite till.Jag undrar vad är det för sorts människor som går med på att ringa de här samtalen? Jag personligen skulle aldrig klara av det. Att klampa in i folk liv och eknonomi så som dessa personer gjort är för mig obegripligt och overkligt. Eller det att så dåligt samvete hos folk för att få pengar. Jag skulle skämmas ofantligt mycket.Och varför finns det sådana jobb? Om en tidning kommer ut som berättar om samtliga projekt och det ligger ett inbetalningskort med, varför måste de dessutom ringa? Försöker man få ihop pengar genom att försöka så dåligt samvete i folk? Varför ge sig på de som redan betalar? Betalar de inte tillräckligt enligt organisationen? Ringer de alla medlemmar oavsett hur stor månatlig betalning de betalar in? Dessutom beter sig dessa som ringer som om de trodde att alla som är medlemmar där tjänar så pass bra att de utan problem kan skänka minst några hundralappar varje gång de ringer. När mamma sist försökte förklara att hon inte kunde det frågade de varför och mamma sa att istället för att lägga alla pengar på en organisation valde hon att dela upp summan och ge till flera. Personligen tycker jag detta är ett jättebra sätt. Och ska man då ytterligare skänka pengar till samtliga blir det oerhört dyrt.Men ska hon behöva gå så långt till att förklara varför hon inte kan eller vill ge mer pengar? Vad har de för rätt att ifrågasätta varför hon inte vill ge mer pengar??? De har ingen susning om i vilken ekonomisk situation medlemmarna befinner sig i och de har ingen som helst rätt att snoka i det heller.Jag tror jag räknat varför de ringer sina medlemmar. Eftersom de redan är medlemmar, har de "rätt" att ringa dem och kan inte bli stoppade av t ex Nix.Men jag tror inte att mamma är ensam i det här fallet att bli irriterad och känna sig småkränkt när organisationerna beter sig på det här sättet. De är ju uppenbarligen inte nöjda med de pengar de får in. Men istället för att medlemmarna får känna att de gör något bra, får de istället känna att de inte gör tillräckligt. Är det ett bra sätt att visa sin uppskattning till privatpersonerna? Mamma är nu inte långt ifrån att avsluta sina medlemsskap då hon verkligen avskyr att de ringer hyfsat ofta och beter sig som de gör.Man ska inte behöva bli behandlad så när man redan gör en bra sak. Och man ska inte underskatta de som skänker lite mindre summor. De är lika mycket värda än de som skänker stora, iallafall i mina ögon.Fortsätter de så här kanske det är risk att många av de som ger mindre summor avslutar sina medlemsskap och då kan det bli en ganska stor förlust för organisationerna.Ni kanske skulle tänka till hur ni behandlar era medlemmar.Att få lite pengar är bättre än att inte få något alls.Eller?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig. Trodde jag skulle kunna sluta skriva om barnlöshet. Så naiv jag var då. Vardagen skriver jag också om....

Nu har jag startat en ny blogg. Även maken är ditlagd så vi kommer båda två att skriva i den.     Då våra namn står där kommer vi att lösenordsskydda vissa inlägg (iallafall jag), så vill du ha tillgång till lösenord får du lämna en kommentar till d...

I söndags fick några av våra kompisar en liten bebis. Dessutom en flicka. När jag fick reda på detta i måndags morse genom att sätta på mobilen och läsa sms fick jga reda på det och det blev för mycket. Ångesten kom som på beställning. Jag var ledsen...

Jag vet inte hur jag vill ha det med mitt bloggande. Denna blogg har känts som min ventil för barnlöshet.  Men jag har så mycket mer att erbjuda.     Så just nu skriver jag och lägger in bilder på min pysselblogg istället. Dels för att den känns posi...

Ikväll var Mysan ute på långtur. Hon var verkligen ute i flera timmar, trots att det var väldigt blött ute och hon egentligen inte tycker om sådant väder.     Jag och K har nog varit ute i totalt 1½ timme och letat och kallat på henne. Till sist vid ...