RMC har inte hört av sig idag. Det bådar gott, för då har det blivit minst ett embryo iallafall. Nu får vi bara hoppas att det är några till som kan frysas in.

Så det känns ju bra.

Annars är jag öm och svullen. GÅR (kan inte springa) på toaletten varannan timme. Har varit sämre på att dricka vatten i eftermiddag, men det beror mycket på att jag sovit några timmar. Det behövde jag tydligen.

Nu är maken hemma. Det är skönt. Han hade handlat jätteduktigt. Han hade t o m köpt choklad till mig samt varsin Tip Top. Han är så himla söt. :)

Imorgon jobbar han hemifrån och åker med mig till sjukhuset för insättning. Sen är det bara att hoppas på det bästa och att jag sköter mig.

Tänkte jag skulle väga mig idag, bara för skojs skull, men det var meningslöst. Vågen ballade ur och visade helt tokigt fel. Så det var bara att kliva av och strunta i det.

Jag har haft sällskap idag när jag vilat. Pluttan och hankatten har turats om att vila hos mig. Pluttan låg t o m uppe på magen och värmde så mysigt. :) 

Maken jobbar fortfarande. På vägen hem ska han stanna till och handla. Det får bli det allra nödvändigaste som han får handla, då vi knappt har några pengar.

Jag har ingen inspiration till vad vi ska äta. Svårt.

Någon som har någon idé? 

Varje gång jag reser mig känns det rejält i magen. Får även sätta mig ganska lugnt, annars gör det ont. Så bäst mår jag när jag ligger ner, vilket jag verkligen försöker. Dricka mycket försöker jag också. Snart har jag druckit en liter. :O

Annars är allt bra förutom min trötthet.

Jag har ätit lunch. Det var gott, men jag orkade inte allt.

RMC ringde innan. Imorgon kommer de att fråga om det är så att det finns embryon för frysning. De slänger aldrig något utan att fråga. Så det kändes ju lugnt och tryggt. Och annars har de inte ringt hittills, vilket jag verkligen inte hoppas heller.  Det betyder ju då att iallafall ett embryo är bra för instättning. Snälla ge oss nu några stycken till frysen också.

Maken hade drömt inatt om att nästan alla blivit befruktade och att allt gick bra. Jag gillar hans positivism. Jag hoppas han har rätt. Jag har aldrig hoppats mer att han har rätt än nu. Han är verkligen övertygad om att detta kommer att gå jättebra, att vi kommer att få en bebis i vinter.

Hoppas, hoppas, hoppas! 

Vi ska ringa svärmor som fyller idag.

Ett kort skickades till henne i måndags som jag hade gjort. Det borde de haft igår så att hon kunde få det på morgonen idag. :)  

Igår kväll började jag med den första av 60 proggisar. Det gick fint. Var jättetrött och somnade ganska snabbt när jag gått och lagt mig.

Var uppe en gång inatt vid 02.15 för att gå på toa. Jag blir fortare kissnödig nu när magen är så svullen. Lyckades somna om ganska fort igen tack o lov.

Strax före 7 imorse  (innan makens klockradio satte igång) vaknade jag, gick på toa och sen var det dags för proggis igen. (58 kvar). Kunde inte somna om sen utan låg och läste istället.

Så småningom vaknade maken och vi steg upp och åt frukost. Det gick ganska bra att äta frukost, vilket gladde mig. Jag har slutat med kaffe nu, så det blev bara juice som dryck. Ska snart hämta ett stort glas vatten. 

Är betydligt mer öm i magen idag, men det går bra ändå. Jag går lite långsamt och tar det i den takt jag kan.

Jag kom på vid frukosten att de faktiskt inte frågade oss igår om vi ville frysa ner embryon om det var så att det gick. Så jag har ringt och fått en telefontid idag. Så 11.15 ska de höra av sig. Även om det är vårt 2:a och sista gratisförsök, vill vi ju spara till frysen om det blir några som går att frysa. Så det ska jag prata med dem om idag. Vill inte känna oro över det också. 

Ringde arb.kompisen K på testjobbet. Hon blev överlycklig när jag ringde. Allt var som vanligt där och hon saknade mig. Killen som testjobbar nu ska tydligen testjobba veckan ut och inte bara t o m idag. Så vi får väl se när jga får något besked. K hade sagt till en av cheferna igår att hon inte vågade ge killen något ansvar alls, medan hon inte hade några problem alls med att ge mig det när jag var där. Det värmde så när hon berättade det och jag tackade så mycket. Jag lovade att hålla henne underrättad så fort jag får reda på något. 

Senare idag ska jag ringa tjejerna på ekonomin och kolla hur det är med dem.

Men nu blir det hämtning av vatten och så ska jag kura ihop mig i soffan och läsa lite.

Det är väldigt grått ute, men än så länge regnar det inte, men det kommer det nog att göra. 

Maken gjorde en fantastiskt god köttfärssås med mycket grönsaker i. Till detta hade vi fullkornsspagetti (Zetas).

Till efterrätt fick jag glass, maränger samt choklad- och kolasås. :)

Allt var jättegott! 

Tack för maten bajbi. :) 

Trots att det gått bättre idag än förväntat, är jag ändå jättetrött idag. Jag har legat nerbäddad under täcket i soffan och kunnat sova iallafall en timme. Känner mig lite seg och är öm i magen, så jag har tagit två Panodil. Man behöver ju inte ont i onödan. :)

Det har börjat regna och regnar rejält emellanåt. Det behövs, även om det inte är så roligt, men eftersom maken redan är hemma så är det ganska mysigt.

Jag undrar när jag får middag. ;) 

Kl 07.35 var vi på sjukhuset. Jag lyckades strula till makens högkostnadskort. Jag trodde han skulle få frikort nu, men det skulle han ju inte alls, men när sköterskan upptäckte det hade hon kladdat och fick därmed skriva ett nytt högkostnadskort till honom.

Väl där sen fick vi träffa en sköterska. Hon kollade våra uppgifter och maken var imponerad över att jag kunde vårt IVF-nummer. Han glömmer så lätt att jag har sifferminne. :)

Efter kollen fick maken ett provrör (bara ett denna gång). Jag blev faktiskt erbjuden att få följa med, men det enda jag ville var att lägga mig ner då det stramade och spände. Så jag blev visad till ett "bås" med fönster. :) Jag bytte om och lade mig ner. De hade satt in en radio i rummet så det blev ju lite "roligare" när man kunde lyssna på musik. :)

Ganska snart kom maken. Jag tyckte det hade gått ovanligt fort, men jag var ju tacksam för det eftersom jag ville ha honom där när de skulle sätta in en kanyl i armen. Tydligen var det inte så lätt. Mina vener springer och gömmer sig eftersom jag har svårt att slappna av. Dock gick det ganska bra idag, men den gjorde faktiskt ont även efter den var ditsatt.

Efter detta var det bara att vänta. Jag fick saft och skulle ta en Panodil, vilket jag också gjorde. Jag låg och försökte läsa och höll på att somna och maken likaså i en stol.

Strax efter 10 blev vi hämtade. Jag fick gå på toa och maken fick ta på sig en gul rock, tossor och en snygg grön mössa. Jag behövde bara ta på mig mössan. Jag var väldigt förvånad att jag inte fått något lugnande, samtidigt som jag var stolt över att jag inte behövde något, för jag var verkligen lugn.

Väl inne i plockningsrummet kollades blodtryck. Jag tvättades av, fick kuddar under armarna, kanylen blev spolad med koksaltlösning, jag fick gröna dukar på benen och under ändan. Lite instruktioner om att det skulle kännas men inte göra ont. Men det gör det! På mig gör det så iallafall. Jag skulle ta djuuuuuuupa andetag, slappna av och ligga alldels stilla. Fick smärtstillande i två omgångar. Hade jag fått bestämma hade jag velat ha mer. Men men. 18 äggblåsor hade man hittat. En sköterska fick t o m trycka på vänster äggstock så att läkaren lättare skulle hitta de sista äggblåsorna.

När allt var klart fick jag i lugn och ro resa på mig. Jag mådde bra och kände mig inte det minsta yr eller groggy, vilket var skönt. Vi fick gå in till vårt bås igen och jag fick ligga ner i en halvtimme innan jag fick resa mig.

Efter ett tag kom sköterskan tillbaka med recept samt en ny lapp. 10 ägg hade de fått ut. På torsdag kl 13 ska vi dit för instättning. Innan plocket frågade läkaren om de fick sätta in två embryon om det inte var toppkvalitet på dem och vi svarade att de gärna fick. Huvudsaken var att vi får barn och tvillingar har vi inget emot.

Eftersom makens små soldater var lite slöa idag (när de hade kollat) kommer samtliga ägg att bli befruktade med ICSI, d v s att biologen tar en spermie och för in i ägget. Så det känns som att vi borde ha lite större möjlighet att få fler ägg befruktade denna gång. Hoppas som tokar gör vi iallafall.

Skulle inte något bli befruktat alls ringer de oss imorgon.

Eftersom det var vår andra äggplockning visste vi att sjukhusets fika inte var särskilt rolig. Så vi hade ju egna mackor, festis och choklad med oss. Så, så fort jag fick sitta upp igen började vi fika. Det var väldigt efterlängtat när man inte fått äta på 14 timmar. :)

Jag mådde oförskämt bra hela tiden och 11.50 bad jag sköterskan att hon skulle ta bort min kanyl då den gjorde ont. Hon var väldigt skeptisk och undrade hur jag mådde, men när jag sa att jag mådde bra och hon såg att det faktiskt var så, blev jag av med den. Men det var viktigt att jag stannade totalt två timmar efter plock. Inga problem tyckte jag. Jag hade en bok med mig och maken gick snart ner för att ta ut progresteron. Så när jag var klar gick jag ner och mötte honom på apoteket. 

Så ikväll börjar jag med proggisar igen i 20 dagar framöver. Jag ska ta och räkna ut när det är ganska lagom att jag tar dem.

Nu ska jag ta och äta min andra macka, sätta på en bra film och vila lite i soffan. :)