Det var inte en förkylning jag hade förra veckan. Det var influensa. Och den är inte helt borta än heller.

Som flera (dock inte alla) nätter tidigare har jag vaknat av att antingen frysa eller vara jättevarm. Inte alls skönt. Har lite småont i hela kroppen och hängig. Noll kraft att göra något känns det som, emellanåt lite småfebrig.

Jag tar Ibumetin som gör att jag orkar jobba, men hur kul är det i längden?

Det är tur att det snart är långhelg. Dock hoppas jag att vi hinner och framför allt orkar fixa till det sista hemma i köket. Det hade varit så skönt att vara helt klar.

Jag har varit duktig idag och ringt mitt nya fackförbund. Jag fick en faktura igår där de tyckte jag skulle betala för tre månader när mitt medlemsskap började gälla 080301. Så jag ringde och förklarade. Resultatet blev att istället för 1464:- ska jag betala 488:-. Tack. Ibland är det tur att man ringer. För det finns ingen anledning att betala dubbla fackavgifter när jag var tydlig när min uppsägning från det förra facket gällde. Jag hade ont i magen igår när jag såg fakturan och när jag tänkte på att jag ev skulle behöva bråka med facket. Det är ju ändå en del pengar. Så nu mår jag betydligt bättre.

Solen skiner idag, men det är ändå kallt. Det började snöa när jag tog ut bilen imorse. Blev inte alls glad. Men det slutade snart igen tack o lov.

Idag hade jag samtal. Vi började med att prata hur min vecka varit. Sen kom vi in på "framtiden" med samtalen. Hon föreslog fem gånger till och sen skulle vi sluta ses.  Paniken kom i mig. Vi är ju inte på långa vägar klara med mig.

Visst har vi och jag jobbat mycket med mina ångestanfall och mitt kontrollbehov. Och det har blivit bättre. Och jag jobbar fortfarande på att bli bättre varje dag. Men det jag verkligen behöver hjälp med är min självkänsla. Den är i botten och jag klarar inte av att hjälpa mig själv. Kalle kan inte hjälpa mig heller. Jag behöver professionell hjälp. Ett tilllvägagångssätt som ska hjälpa mig att tycka om mig som jag är. Att jag duger oavsett hur jag ser ut, d v s oavsett vikt. Att minska min osäkerhet på mig själv, att minska behovet av bekräftelse.

Och det intressanta är, precis som jag försökte förklara för henne, att jag känner mig som två personer. Dels är jag den kvinna som jag tror många uppfattar mig (av någon anledning): stark, säker på vad jag tycker, lite dominant, glad, trevlig. Och visst kan jag må och känna så. Samtidigt så finns den osäkra flickan som alltid måste göra sitt yttersta och gärna mer men som ändå aldrig är nöjd med sig själv, som är så osäker och är livrädd för att göra fel, som backar om hon känner att någon annan vet mer, som behöver otroligt mycket bekräftelse.  Och dessa två personer slåss konstant och ibland kan jag känna att jag inte vet vem av dem som "vinner".

Det jag vet är att jag inte vill veta av den osäkra flickan mer. Jag är trött på henne. Viss osäkerhet kommer man alltid att ha, och viss bekräftelse behöver alla, men jag vill minska det behovet rejält.

Tårarna kom när jag pratade om det. Jag vill inte må så här. Jag vill kunna se det andra ser när de ser mig. Kunna uppskatta mig själv. Släppa flitiga flisan och bara kunna njuta här och nu av att göra ingenting. Att inte straffa mig så fort jag inte gjort mitt yttersta (läs: nästan slagit knut på mig själv för att vara duktig). Att inte känna mig så himla osäker så ofta utan lita på mig själv att det jag gör är bra. Att känna att jag duger alltid.

Jag vill känna mer glädje och ljus i min vardag. Jag jobbar med min ångest och vår ofrivilla barnlöshet så gott det går. Men jag behöver ändå må bättre. Slippa vara så deprimerad som jag känner mig p g a min dåliga självkänsla. Lättare hitta ljusglimter i livet. 

Vi får väl se om jag kan få hjälp med att hitta ett arbetssätt med min självkänsla under de gånger som är kvar. Annars kanske jag kan få komma några gånger till. När vi skulle sluta frågade hon mig hur jag mådde. Jag förklarade min panik i att inte kunna fixa detta själv utan att jag behöver hjälp. Så det ska vi jobba på. 

Ikväll när vi åt tittade vi på Vänner. Det var avsnittet när Rachel och Ross får sin dotter. Jag blev så ofantligt ledsen när jag såg dem hålla sin lilla dotter och känna sådan samhörighet och lycka när hon precis fött. Tårarna trömmade ut och jag grät. Den sorg som vällde upp var så otroligt tung och gjorde så ont att jag ville slita ut mitt hjärta. Vi kommer aldrig att få uppleva den glädje av att hålla vårt nyfödda barn, eller barn över huvud taget. Och det var det som gjorde så ont. Även nu gör det ont att skriva om det.

Kalle var jättego som alltid och tröstade mig genom att krama mig och komma med lugnande ord. Än en gång sa jag till honom att jag förstår honom om han vill ha barn med någon annan. Det är ju inte kört för honom. Det är bara kört för mig och jag vill inte förstöra hans liv. Men han sa att han hellre var barnlös med mig, än att ha barn med någon annan. Är inte det kärlek vet jag inte. 

Nu har jag nog svamlat tillräckligt för ikväll.

Ikväll har vi inte gjort mycket. Båda två är helt slut.

När vi kom hem var jag frusen och trött och ville ha varm mat, medan Kalle ville ha mackor. Han var så dundersöt och fixade wienerkorv, korvbröd och stuvad spenat. Mums för magen. Dessutom tände han en eld i kakelugnen så att här blev lite varmare.

Efter maten gjorde jag kortet som bl a syns i presentationsrutan samt i detta inlägg. 

19.30 började hockeymatchen mellan Linköping och Djurgården. Och eftersom vi har Canal+ med sportkanalerna kunde vi se matchen. Gissa om jag var glad. :) Kalle var kanske inte lika glad, men har sett större delen av matchen. Jag tyckte matchen var bra. Sista målet Linköping gjorde var riktigt snyggt. Så nu är Linköping färdig för semifinal. Det ser jag fram emot att se. :)

Medan matchen pågått har jag stämplat lite och färglagt motiven. Det är så skönt ibland att ha färdigmålade motiv att använda. Motiven är som jag köpte på Panduro förra veckan. Jättehärliga motiv. :)

Vi har dessutom ätit Carte D'or och druckit te. I andra pausen gick jag och strök två linnelöpare som jag köpte förra veckan. Allt för att göra det lite färgglatt och lite piggare hemma. En mörkrosa på matbordet och en turkos på soffbordet. Jag har dessutom gett tulpanerna nya snitt och nytt vatten. Jag får inte glömma att ta foto på dem imorgon. Dret är så härliga färger i buketten. Jag har även bytt ut servetterna i servettstället på soffbordet från rött till knallgula. :)

Nu är det alldeles strax dags för sängen. Jag behöver mer sömn nu har jag märkt. Så därför är det lika bra att borsta gaddarna, krypa ner under täcket och läsa lite. 

Natti 

Det kanske är ganska många som tar rejäl långhelg, så därför vill jag passa på redan nu att önska alla som tittar in en glad påsk.

Det är jag som gjort kortet, men det har ni säkert redan gissat. :) 

Titta då på denna filmsnutt.

En fantastiskt bra uppfinning och en bedårande hund som smälte mitt hjärta. :)

Vi kom upp tidigare idag, trots att vi båda var mer döda än levande.

7.20 kom vi iväg till jobbet.

Det töar idag och det är skönt. Solen skiner och gör sitt bästa för att få bort allt det vita.

I förmiddags gick brandlarmet. Vi hade inte hört att det skulle vara någon övning, men det kändes som att ingen tog det på allvar. Jag fick på mig skor, jacka och fick tag i handväskan. Så gick vi ut. Vissa var "dumma" och skulle gå igenom hela byggnaden för att de hade sina jackor på ett annat ställe. Jag och några till gick ut närmsta utgång som man ska. Det medförde att vi fick gå runt huset, men hellre det och vara mer säker.

Alla samlades utanför entrén och stod där i några minuter innan ansvariga sa att vi kunde gå in igen. Väl tillbaka var det bara att sätta sig igen och jobba vidare. Trots att vi gick lugnt var jag slut när jag satte mig ner igen. Upplevde samma sak nu. Jag har fixat lite kuvert och postat lite kort och gick ner precis vid entén där man kan lägga sin utgående post. Jag gick lugnt och stilla och är ändå helt slut nu.

Jag skulle hur lätt som helst kunna lägga mig och vila nu, men det går ju inte. Men hastigheten på mitt arbetande är inte på topp. Trots detta får jag ändå en hel del gjort. Jag har t o m lärt mig lite nya saker. Det är alltid trevligt. :)

Det snöar fortfarande. :(

Och jag suger på Guitar Hero II. :( Men har till mitt försvar inte spelat det sen juni/juni förra året. 

Jag tror inte det snöar just nu, men vitt ute är det. Det ligger en hel del snö här ute hos oss. Vart tog våren vägen? Kom tillbaka.

Jag är väldigt glad att vi inte ska åka någonstans i påsk med tanke på vädret som ska vara i veckan. Och jag är glad att vi har vinterdäcken kvar på bilen. Två av mina arb.kamrater och en av Kalles hade bytt till sommardäck i helgen. Galningar. :)