Jag är klar med kortet till sjukhuset, eller rättare sagt avdelningen där vi var efter operationen.

De förtjänar lite uppskattning.

Jag blev väldigt nöjd med kortet.

Ordet tack på framsidan har jag skrivit ut med min Craft Robo. Jag är så stolt som klarade av det idag.

En stämpel med vattenstämpel över texten på baksidan samt emboss på swirlen undertill. Texten och det lila pappret blev så mycket roligare när stämpeln kom på. 

Även det andra kortet är orden utskurna med Craft Robon. Jag tyckte det blev jättesnyggt. Problemet var hur jag skulle få fast dem på kortet. Det var så smala bokstäver. Men jag lyckades med lim. Lite pilligt och lite, lite kladdigt. Men de sitter fint där nu.

Det vita på båda korten har jag ritat dit i efterhand. Jag tyckte det lyfte bokstäverna lite. :)

Jag är nöjd.

Kortet till sjukhuset ligger nu i makens väska och ska bli postat imorgon.

Kortet till Mimmi har någon vecka till på sig att bli klart. Jag måste ju skriva något på baksidan också. :) 

Ikväll har jag mer och mer fått känningar i magen som gått ut i ryggen så smått. Precis samma känningar som när mensen är på väg.

Grejen är bara den att den inte ska komma än. Den ska inte komma förrän omkring den 25:e.

Har min menscykel helt fått spunk?

Och tyvärr har jag ju teflonminne att jag inte kan komma ihåg att det varit så här de andra gångerna. Det enda jag vet är att jag inte är redo att få den nu. Inte när jag ska börja jobba imorgon. Det blir tufft redan som det är utan en massa menssmärtor och skit. :(

Ska ta Panodil snart. Jag vill ju kunna sova gott inatt.

Har t o m tänkt mig att gå och lägga mig strax. Ska bara göra klart kortet till sjukhuset först. Jag hade tänkt skicka det imorgon. Ett litet tackkort till avdelningen som tog hand om oss. De är guld värda och det är de väl värda att få reda på också. 

Nu har jag äntligen målat det (förhoppningsvis) sista lagret färg på lister i badrummet.

Vi började måla och pigga upp badrummet förra sommaren samtidigt som vi gav oss på sovrummet. Men färgen (vit) på listerna blev inte riktigt som vi trodde. Det blev mattare än runt dörr och fönster (som vi inte målade om då eller nu). Och för att matcha detta köpte vi färg i våras. Men inte förrän nu är det målat. 

Det känns fantastiskt skönt att det är gjort nu. Nu ska det bara torka (något dygn). Jag ska vänta någon timmme innan jag drar av tejpen runt om överallt.

Sen ska det förhoppningsvis kännas lite färdigare därinne. :) 

Här kommer bröllopskortet jag gjorde till maken igår.

Hjärtana på framsidan har jag själv ritat och sen embosserat med transparent puder. Flikarna är fastsatta med öljetter och jungfruben om vartannat.

På vänster insida har jag stämplat paret och målat dem.

Flickan fick lite glitterprickar som nog inte syns här. Men det var väldigt dekorativt annars. Jag tog även en av swirlstämplarna och använde vattenstämpel på den sidan - uppe i vänster hörn, precis ovanför flickans huvud och längst ner i vänster hörn precis ovanför det lilla gröna korset.

På höger insida, uppe i höger hörn, finns även där en vattenstämpel med samma swirl som på föregående sida. 

Swirlen under texten är med vinröd färg och med pärlemorpulver. Den blev lite krackelerad. Vet dock ej varför. Men den blev ok ändå. :)

Texten har jag naturligtvis skrivit själv.

Våra namn har jag tagit bort.

Han blev väldigt glad för det. :) 

Idag är sista dagen jag är sjukskriven. Eller, ja det var väl fredags som var den sista dagen. Men imorgon börjar jag arbeta igen.

Jag är jättenervös!

När jag kommer dig imorgon bitti vet jag inte var jag ska sitta. Det kan bli var som helst på avdelningen, och jag är ju inte självgående.

Dessutom är det två nya kollegor som jag ska jobba med som jag aldrig träffat. Den ena sommarjobbar och den andra är splitter ny. Hon ska läras upp precis som jag.

Hur ska det gå?

Tänk om jag glömt allt.

Jag hoppas inte den nya tagit min pärm. Den är min snuttefilt. Den kan jag inte vara utan.

Tänk om jag inte orkar jobba 100%. Då ska jag hålla på att strula med sjukhuset och min arb.givare om deltid.

Tänk om sommarjobbaren och den nya tjejen kommer jättebra överens och inte vill släppa in mig i gemenskapen.

Fast jag vägrar att låta de tankarna förstöra min sista dag! Det har jag inte ork eller tid med. Det får jag ta itu med imorgon.

Idag ska jag försöka måla listerna i badrummet så det blir gjort någon gång. Sen ska jag markera goda recept i en kokbok jag lånat av grannarna.

Maken ska förhoppningsvis dammsuga idag (fortfarande inte gjort).

Vädret ser bara ut att bli sämre och sämre så det blir att vara inne idag. 

Men det finns som sagt saker att göra. Det behöver vi aldrig oroa oss för. :) 

Igår (lördag) hade vi bröllopsdag.

Sex år har vi varit gifta.

2001-07-14 sade vi ja till varandra. Eller nej det sa vi inte. Jag sa "jaja, det blir bra" (eftersom jag sagt det till det mesta under bröllopsförberedelserna) och maken sa "aomen" (göteborgska för jajjemen). :)

Eftersom jag satt uppe till halv 4 inatt med att försöka göra kortet till maken, var jag lite trött imorse. Så maken fick ge grannkatterna mat samt göra frukost till oss medan jag gjorde klart kortet. 

Efter ett tag kom vi iväg till stan. Vi skulle kolla om det fanns tid idag för manikyr (fransk + förstärkning) till mig. Men det fanns ingen där som kunde det. Och expediten strulade ganska mycket fram och tillbaka. Jag var ett tag övertygad om att de inte ville ha fler kunder alls. Men tills sist hittade hon en tid till mig på onsdag kl 16. Jag blir tvungen att sluta tidigare då, men får börja tidigare och jobba lite längre de andra dagarna.

Efter besöket där åkte vi till Bergs slussar. Några år åkte vi dit varje bröllopsdag ett tag mitt på dagen. Men de sista två åren har vi av någon anledning inte gjort det. 

Det var jättemysigt att komma dit. De hade någon liten marknad där med mat och hantverk. Precis när vi betalat parkeringsavgift började dropparna komma. Typiskt tänkte vi. Men det blev bara några droppar.

Vi gick och tittade på marknaden och fastnade vid ett tält där det fanns 2 små angorakaniner. Ojojoj så söta de var. Jag ville ha en med mig hem. :) Det blev dock ingen. :)

Vi gick vidare neråt och satte oss på en bänk och bara tittade ut över  Roxen. Maken satte sig bakom mig och höll om mig och var så supermysig. Solen kom fram ganska snart.

Efter ett tag gick vi upp längs slussarna på andra sidan för att kolla vad de två restaurangerna hade att erbjuda för mat. Det var inget vidare, så vi åkte in till stan istället. På väg in bestämde vi oss för att även gå på bio. Vi tänkte se Harry Potter, men det fanns i stort sett inga biljetter kvar när vi kom dit, så det fick bra Transformers istället. Den ville vi ju också se.

Eftr det att vi köpt biljetter gick vi och åt. Vi tog båda ryggbiff med stekta grönsaker, skysås och klyftpotatis. Att dricka tog vi båda isvatten. Maken körde och jag kände mig lite trött och vill inte förvärra det genom att dricka något med alkohol. Dessutom kändes det taskigt när inte både kunde dricka.

Till efterrätt blev det kladdkaka med grädde, chokladsås och en bit melon. Till detta njöt vi av varsin cappucino.

Väl sen inne på bion slumrade jag till en liten stund i början. Men var snart pigg och glad. En liten powenap. :)

Filmen var helt ok tyckte vi båda.

När vi kom ut från bion spöregnade det och vi fick springa till p-huset. Tack o lov hade vi för ovanlighetens skulle ställt oss i det närmsta p-huset och inte i det där vi har gratis parkering. Fy att behöva springa hela den vägen. Vi var hyfsat blöta bara på den lilla biten.

På väg hem gick det inte att köra särskilt fort. Dels eftersom det regnade så kraftigt, men även eftersom det var så mycket vatten på vägen. Men trots detta fanns det galningar som körde ganska fort.

Väl hemma tog jag på mig regnkläder och gick över och gav grannkatterna mat.

Nu ikväll sen har vi tittat lite på tv, pratat, spelat guitar hero och nu bloggar jag.

Det har verkligen varit en bra bröllopsdag. Jag var faktiskt lite orolig att jag skulle deppa ihop idag. Nu skulle det nämligen varit gränsen för att det inte var lika stor risk för missfall om jag fortfarande varit gravid och det hade jag innan tänkt att vi skulle fira. Det skulle vara vår sista bröllopsdag som barnlösa. Nu blev det inte så.

Jag har sett många magar och det har gått ganska bra. Jag har varit glad nästan hela dagen. Har inte fällt en tår. :) Vi har umgåtts och haft jättemysigt. Vi hade tur med vädret.

Så jag är nöjd. :)

Idag har vi rensat garaget och förrådet och fyllt en hästtransport till med saker (gjorde det midsommarveckan).

Grannarna som lånade ut transport och bil följde med och hjälpte till att slänga, vilket underlättade jättemycket för oss och framför allt mig.

Vi har ju kvar att slänga och rensa, men förhoppningsvis inte värre än att vi kan ta det i bilen. Annars har de erbjudit sig att låna ut bil och transport till oss igen.

Nu orkar vi inte göra mer idag.

Det har varit lite jobbigt rent psykiskt att slänga saker. Inte själva sakerna så kanske utan mer tankarna. Jag tror vi köpte en vagn någon gång hösten 2001 eller våren 2002, innan vi precis började försöka. Det var en begagnad Emmaljunga som vi köpte för 500:-. Den var ganska fin då. Men den har ju bara fått stå och stå och nu sen vi flyttade till huset har den stått på en hylla i garaget. Och idag åkte den till skroten. Jag ville bara bli av med den.

Och det som gjorde mig ledsen var det att vi då när vi köpte den inte trodde det skule vara några större problem att bli med barn och t o m få ut dem. Men men. Då levde man i en helt annan värld. Inte lika svart och djup som den är idag. Ibland längtar jag tillbaka till den "gamla" världen.

Men skönt var det att få slängt.

Och till slut ska vi nog se till att det är riktigt snyggt, både i garaget och förrådet med bra förvaringsutrymmen, arbetsyta och plats för två bilar. 

Efter det att vi ätit kom maken på att vi skulle kontakta försäkringsbolaget där vi har villaförsäkringen idag. Dessutom skulle vi kontakta Anticimex för att höra om de har avtal med det andra f-bolaget vi funderar att flytta villaförsäkringen till.

Jag höll nog på att prata med dem i totalt en timme. Och ändå fick jag inte svar på alla mina frågor. En kille skulle ringa tillbaka, men gjorde inte det. Så imorgon bitti får jag väl ge mig på det igen. Bökigt värre att kolla vilket av dem som är bäst för oss. Samtalen gjorde mig fullkomligt slut i huvudet, vilket inte alls var kul. :(

Men efter två timmar kom vi ut i förrådet igen. En del fick vi rensat, sparat och slängt. Lite foton blev det på leksaker jag sparat. Och herregud vad jag sparat. Det är inte klokt!

Naturligtvis fastnade jag när jag hittade mina gamla dagböcker. När jag läste i en av dem var det som om jag sögs tillbaka i tiden. Jag kom verkligen ihåg hur det var då och hur jag och en kille strulade innan vi blev tillsammans.

Men det som var mest skrämmande var att jag så uttalat hade skrivit om min dåliga självkänsla. Jag blev ledsen när jag läste det. Dock inte så att jag grät, men det gjorde så ont att läsa det.

Så här hade jag skrivit:

"Jag är dum, tjock och ful. Och eftersom alla säger det måste det vara sant".

Jag var 16 när jag skrev det. Inte konstigt att jag haft dålig självkänsla i så många år.

Dock håller jag med om Grodis inlägg idag där hon skrev att hon inte höll med om att man inte kan älska andra förrän man älskar sig själv. Det är klart att man kan. Jag älskar min make mer än något annat på hela jorden. Han är mitt allt. Och ändå tycker jag inte så värst bra om mig själv. Jag tycker mer om mig nu. Förr hatade jag mig själv bokstavligt talat. Idag är det bättre. Men jag får varje dag jobba aktivt med att tycka om mig själv mer. Jag kan inte förstå varför det finns någon som tycker om mig, än mindre älska mig så mycket som maken gör. Men jag är otroligt glad över att han gör det och andra tycker om mig.

Eftersom jag fastnade vid mina dagböcker och maken samtidigt fastnade vid några gamla sångtexter, hann vi inte färdigt. Det hade vi nog inte gjort ändå. Men vi är väl iallafall halvvägs.

Imorgon kl 9.30 kommer grannen med släpet. Vi ska se till att verkligen fylla det och det lär inte vara några problem. Sen bär det av till återvinningsstationen och sen till systembolaget. Grannen ville handla vin till imorgon kväll. Så det blir nog jättebra.

Jag hoppas bara att jag kan sova gott inatt och att min förkylning lugnar sig.